Home About Browse Search
Svenska


Norlin, Anders, 2012. Skogsägarföreningarnas utveckling efter krisen i slutet på 1970-talet : en analys av förändringar och trender. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Forest Products

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

De första skogsägarföreningarna bildades under 1910- och 1920-talen för att i första hand främja en bättre skötsel av böndernas skogar. Under skogsägarföreningarnas snart hundraåriga historia har deras roll sedan förändrats. På grund av skogsindustrins starka ställning gentemot bönderna kom virkesförmedlingen ganska snart få en viktig roll i föreningarna.

Det var dock först genom andra världskrigets brännvedshantering som skogsägarföreningarna kunde nå en större del av landets bönder och skogsägare. När skogsägarrörelsen växte och blev allt större kom tanken om att en egen industri i föreningarnas regi skulle förstärka skogsägarnas position på virkesmarknaden ytterligare. Brist på kapital gjorde dock att en industrisatsning drog ut på tiden. Det var först under 1960- och 1970-talen som skogsägarföreningarna på allvar engagerade sig industriellt.

I slutet av 1970-talet kom en djup och långvarig lågkonjunktur att medföra stora ekonomiska problem för skogsägarföreningarna. Efter långa förhandlingar gick staten in som ägare i det föreningsägda industribolaget Ncb och som delägare i Södra medan Skåneskog och Vänerskog gick i konkurs.

I den här studien presenteras material som sammanställts utifrån skogsägarföreningarnas årsredovisningar från 1979 och framåt. Konsekvenserna av krisåren i slutet av 1970-talet visar sig först en bit in på 1980-talet då en tredjedel av medlemmarna lämnar föreningarna. Främst är det föreningarna i södra Sverige som drabbas av medlemsförluster. Föreningarna minskar också sin industriproduktion till ungefär hälften av nivåerna i slutet av 1970-talet på grund av att man blir tvungen att sälja, lägga ned eller lämna ifrån sig en stor del av sina industrier.

Under den studerade perioden har antalet skogsägarföreningar minskat från nio till fyra. Samtidigt har personal och antal skogsbruksområden minskat kraftigt. Allt för att uppnå stordriftsfördelar och öka effektiviteten.

Efter de stora medlemsbortfallen har föreningarna återfått många medlemmar. Det är dock långt kvar till de medlemstal som var i slutet på 1970-talet. Medlemsarealen sjönk dock inte lika kraftigt efter krisen och har också ökat fortare under resten av perioden. Det har gjort att genomsnittsmedlemmens areal har ökat 15 ha.

Den ekonomiska situationen har sammantaget förbättrats för skogsägarrörelsen. Det finns dock en stor variation mellan föreningarna.

Föreningarnas virkesomsättning har också ökat under perioden som den också har gjort totalt sett. Trots stora medlemsbortfall går det inte att se någon effekt på virkesomsättningen. Däremot minskade andelen av det enskilda skogsbrukets avverkningar som säljs till en förening tillfälligt efter krisen i slutet på 1970-talet. Tar man även importveden i beaktande finns det anledning att tro att medlemmarna börjar sälja till andra intressenter på virkesmarknaden under perioden.

,

The first Swedish forest owners associations were formed in the 1910- and 1920's to primarily promotes better management of the Swedish family forests. However, their role has changed in the soon hundred years long history of the Swedish forest owners associations. Due to the forest industry's strong advantage in timber business with the family forestry, timber sales soon had an important role in the associations.

It wasn’t until the association’s involvement in the Swedish fuel wood management during Second World War that the forest owner’s associations were able to reach a larger part of the country's family forestry’s. When the forest owner’s movement grew and became more and more powerful the idea that a forest industry owned by the associations would strengthen the family forestry’s position on the timber market. However, lack of capital made that a mill investment took long time. It was not until the 1960 - and 1970’s that forest owner’s associations seriously engaged in industrial processing.

At the end of the 1970’s a deep and prolonged recession possessed significant economic problems for the forest owner’s associations. After long negotiations the association-owned industrial company Ncb became nationalised, Södra became semi-nationalised while Skåneskog and Vänerskog went bankrupt.

This study deals with the period from 1979 and onwards. The consequences of the crisis years in the late 1970’s do not appear until well into the 1980’s. Within a few years, one third of the members leaved the associations; though most of the losses were in the south of Sweden. The associations also reduce its industrial output to roughly half the level of the late 1970’s. This loss in production was a consequence of the association’s loss of their industries.

During the studied period, the number of forest owner associations decreased from nine to four. Staff and the number of forest service's districts also have declined sharply. These consolidations were due to efforts by the associations to achieve economies of scale and increased efficiency.

After the large reduction of members the associations have since regained many members back. However, the membership number is still not as high as they were back in the 1970’s. The member’s forest area didn’t decrease as far as the numbers of membership and it also have increased more rapidly during the remaining period. Therefore the average forest area of each member has increased 15 hectares.

Though the overall economic situation has improved for the forest owners associations, there is still large discrepancy between the various associations.

Despite having fewer members, the overall timber turnover within the forest owner associations didn’t fall after the crisis due to increased timber production per member. However the share of the Swedish family forestry’s timber production temporary fell as a result of the crisis. If one also considers the share of imported wood in the timber turnover, there is a reason to believe that the members during the period began to sell their products to other stakeholders on the timber market.

Main title:Skogsägarföreningarnas utveckling efter krisen i slutet på 1970-talet
Subtitle:en analys av förändringar och trender
Authors:Norlin, Anders
Supervisor:Lönnstedt, Lars
Examiner:Eriksson, Lennart
Series:Examensarbeten (SLU, Institutionen för skogens produkter)
Volume/Sequential designation:87
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Products
Keywords:Skogsägarkooperativ, lantbrukskooperation, skogshistoria, Forest owner cooperation’s, agricultural cooperation’s, forest history
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-937
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-937
Subjects:Forestry - General aspects
Economics and management
Language:Swedish
Deposited On:17 Feb 2012 07:49
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:25

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits