Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vår teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett längre kalvningsintervall i första laktationen.

Frågeställningen vi valde var följande:

Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?

När frågeställningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan ställdes mot vår hypotes.

För att få ett så homogent material som möjligt gjorde vi följande avgränsningar på djuren.

• Komma från besättningar med avkastning på 9500-10 500kg ECM.
• Inkalvningsålder på 24-26 månader.
• Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmärkning i kokontrollen.
• Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk Låglands Boskap).
• Dräktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.

Data hämtades från SvenskMjölk och samanställdes först i Excel och senare även i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna räkna fram ett P-värde.
Det är P-värdet som avgör om datan är statistiskt säkerställd eller inte. När vi fört in datan vi ville ha i Excel lät vi programmet räkna fram en graf för vardera
rasen där vi kunde utläsa vilken tendens avkastningen hade i förhållande till antalet dagar mellan kalvning och dräktighet. Till vår hjälp i arbetet med att få fram
representativa grafer hade vi vår statistiklärare Jan-Eric Englund.

Det resultat vi fick fram var minst sagt förvånande i våra ögon! Avkastningen följde inte alls vår teori. Istället för att öka successivt, tenderade faktiskt kurvan att minska
efterhand för att sedan öka igen efter drygt 100 dagar.

I den efterföljande diskussionen kom vi i huvudsak fram till att det inte har någon betydelse för avkastningen i laktation två när kon blivit dräktig i första laktationen. Vår rekommendation blir således att även förstakalvare bör semineras och bli dräktiga efter 50 dagar, detta med hänseende till avkastningen. Det har även under arbetets gång uppkommit fler frågeställningar, till exempel: Har kalvningsintervallet någon betydelse för kons uthållighet vad gällande antalet laktationer?

Our theory before we started this study was that the yield would increase with a longer calving interval in the first lactation. The question we asked ourselves was: Calving
interval between 1st and 2nd lactation – meaning for yield?
When the issue was solved, we had a hypothesis worked out.
To get a material that was as good as possible we made following criterion for the animals:

- Animals from herds with an average production between 9500-10500kg ECM
- Calving age between 24-26 months
- Gone through first and second lactation without diseases
- Pure breed of SRB (Swedish Red) and SLB (Swedish Low Land)
- Pregnant between 50-200 days after calving

All the information was collected from SvenskMjölk and put together, first in Excel and after also in Minitab to be able to calculate a P-value. It is the P-value that decides if the investigation is statistical correct or not.

When we had put all the material that we wanted in Excel we let the programme calculate a graph for each breed. Then we compared the different graphs according to yield, depending on how many days after they were pregnant after the first lactation. In our work with getting good and representative graphs we had help from our old teacher in statistics, Jan-Eric Englund.

The result we came up to was very surprising. The yield did not follow our theory at all... Instead of increase, the graph actually tended to decrease and then again increase
after about 100 days.

In the following discussion we came up with that it does not matter when you get her pregnant for the second lactation. This result affects our recommendation so that first calvers should be inseminated and pregnant after 50 days, only considering yielding. Studying this subject we have come up with a couple of questions, as example: Does the cow hold out more lactation according to the calving interval?