Home About Browse Search
Svenska


Netland, Victor and Persson, Niklas, 2007. Kan feromonfällor användas att fastställa tröskelvärde för bekämpning av den röda vetemyggan?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Other

[img]
Preview
PDF
262kB

Abstract

Det hölls ett seminarium på Alnarp som handlade om feromoner och dess inverkan på insekternas beteende. Vi båda tyckte att det var mycket fascinerande att det kunde fungera som det gör. Intresset växte och vi undrade om man kunde få skriva ett examensarbete om detta. Vi tog kontakt med Ylva Hillbur som är forskarassistent på området och hon blev vår handledare. Ett samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping och Hushållningssällskapet i Kristianstad inleddes och försök gjordes i Skåne och i Östergötland.

Examensarbetets huvudsyfte var att undersöka om feromonfällor kan användas för att ta fram ett tröskelvärde för bekämpning av den röda vetemyggan. Vår uppgift var därför att ta reda på om det finns en korrelation mellan fångsten av hanar av den röda vetemyggan (Sitodiplosis mosellana) och den skada på kärnan som kan uppkomma.
Vi provade om det var någon skillnad i fångsten mellan fältets mitt och kanten. Även ett försök på vilken dispenser som var den bästa testades, bumullsrulle som byttes mot nya en gång eller en polyetylenbehållare som avger feromonet under hela perioden. Båda var impregnerade med 100 μg av feromonet. För att göra en uppskattning av den skada som uppkommit på grund av vetemyggornas angrepp samlade vi efter ett par veckor in veteax som analyserades genom att räkna antalet angripna kärnor.

Det visade sig att det var en viss skillnad på vilken dispenser som användes och var fällan var placerad, men skillnaderna var inte signifikant. Det fångades betydligt mer i Skåne där skadan var stor. Trots det var skadan överlag låg, som mest 0,48 % och kan betraktas som försumbar.

Att resultaten varierar mellan Skåne och Östergötland kan bero på att fälten i Östergötland odlades ekologiskt vilket ger upphov till mer ogräs som skapar en fuktigare miljö vilket gynnar kläckning. Detta kan förklara den tidigare kläckningen. Regnet som föll kan ha gjort att det blev en andra kläckning.

Det finns fortfarande många frågor som måste utredas med prognosfällor. Hur många fällor behövs det i fältet för att kunna ställa en säker prognos och var ska de vara placerade? Det skulle vara intressant utföra detta försök och se om det går att ta fram en korrekt bekämpningströskel.

,

At a seminar in Alnarp results concerning pheromones and their influence on insect behaviour were presented. Both of us thought the topic was very fascinating, especially that the system actually works as it does.
Our interest in the matter grew, and we started to wonder if it could be a possible topic for a project (examensarbete). We contacted Ylva Hillbur, assistant professor at the Division of Chemical Ecology, and she became our supervisor. The project was a collaboration with Växtskyddscentralen in Linköping and Hushållningssällskapet in Kristianstad. The overall objective of the study was to investigate the possibility of using pheromone traps as a method to establish a threshold value for treatment with insecticides against orange wheat blossom midge. The method currently used for prognosis is a threshold value that involves visual estimation of number of midges per spike. Since the midges are small (1-2 mm) and highly mobile, the method is difficult to use and growers therefore tend to spray ‘just in case’. A user-friendly and accurate monitoring system would allow for growers to safely refrain from spraying when there is no need for it and the amount of insecticides used in wheat production could thus be limited.

The aim of this project was to investigate if there is a correlation between the number of male orange wheat blossom midges that are caught in pheromone traps and the subsequent crop damaged caused by the larvae. The effect of trap placement – if the traps were placed in the middle or at the edge of the field – and dispenser type (the container/material that emits the pheromone) was also tested. We tested two different dispensers: cotton rolls and polyethylene caps (PE). Both dispenser types were impregnated with 100μg of the pheromone. The cotton dispensers were replaced with fresh ones, once during the experimental period. A couple of weeks after ear-setting, wheat spikes were collected and the number of attacked seeds were counted.

There were no significant differences in catches between traps placed in the centre or at the edges of the field. Furthermore, the dispenser type did not have any significant impact on the trap catches. However, catches seemed to correlate with the damage leveles. More midges were caught in Skåne and damages were also larger there. Still, damages were overall low, at the most 0,48 %, and can be considered as economically insignificant.

Although the population density was lower in Östergötland than in Skåne, the emergence of adults started earlier. A reason for this may be that the fields in Östergötland are organically grown, with more weed in the field. This may increase the moisture in the field and enhance the emergence. In Östergötland, there was also a second peak in the emergence possibly induced by a heavy rain.

Further experiments are needed before the pheromone traps can be used for monitoring. An important questions that needs to be answered is e.g. how many traps are needed in a field to be able to get a good correlation between trap catches and crop damage? It would be interesting to do these experiments and to see if it’s possible to establish a threshold value for use of insecticides.

Main title:Kan feromonfällor användas att fastställa tröskelvärde för bekämpning av den röda vetemyggan?
Authors:Netland, Victor and Persson, Niklas
Supervisor:UNSPECIFIED
Examiner:Hillbur, Ylva
Series:Examensarbete inom lantmästarprogrammet
Volume/Sequential designation:2006:41
Year of Publication:2007
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LMP Agricultural and Rural Management Programme (admitted before July 1, 2007) 120 HEC
Department:Other
Keywords:feromonfällor, bekämpning, sitodiplosis mosellana, den röda vetemyggan, prognosfällor
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-861
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-861
Subjects:Protection of plants - General aspects
Pests of plants
Language:Swedish
Deposited On:13 Jan 2012 13:26
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:24

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits