Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Beskrivningen som en ö mitt i Malmö bekräftar bilden av Rosengård som en isolerad stadsdel i förhållande till övriga Malmö. Ett resultat av denna fysiska isolering är att stadsdelen besöks av få Malmöbor utöver de som bor där och att få Rosengårdsbor söker sig utanför stadsdelen. Det finns dock en strävan mot att öppna upp stadsdelen och genom olika åtgärder göra den mer tillgänglig och attraktiv. Med detta hoppas kommunen locka dit folk från övriga Malmö och göra Rosengård till en bättre plats för dess invånare.
Idrottsområdet i söder, beläget på Rosengårdsfältet, ingår i dessa planer och är tänkt att förändras för att göras mer tillgängligt och attraktivt att vistas i. Det finns delar som motverkar detta i dag, bland annat upplevs området som slitet, otillgängligt och otryggt. De två sistnämnda utgör två viktiga hörnstenar inom social hållbarhet. När samtidigt en stor del av stadsdelens problem är av social karaktär blir en viktig del i förändringsprocessen hur social hållbarhet skapas.
Denna fallstudie ämnar undersöka hur den sociala hållbarheten ser ut i samband med Idrottsområdet. Intervjuer med aktörer kring Idrottsområdet och textanalys av aktuella dokument utgör det underlag som jag använder för att identifiera styrkor och svagheter kring den sociala hållbarheten i samband med Idrottsområdet. Utifrån det är det sedan möjligt att hitta de behov som finns.

The description of Rosengård as an island in the middle of Malmö confirms Rosengård as an isolated part of the town. A result of this physical isolation is that the neighborhood is visited by few people apart from the ones living there and few from Rosengård seeks outside this part of town. There is however a quest to open up this part of town and through various actions makes it more available and attractive. In this way the municipality of Malmö hopes to attract more visitors and make Rosengård a better place for the inhabitants.
The sportsactivity center in south, at the Rosengårdsfältet, is part of these plans and is considered to be changed into a place attractive and available for visitors. Today this is not the case, among other things the area is perceived as worn, unavailable and unsafe. The two later descriptions are foundations in social sustainability. When, at the same time, a big part of the problems in the area is of social character, the quest of creating social sustainability is going to be a significant part of the transformationprocess.
This case study will investigate how the social sustainability appears in and around the sportsactivity center. Interviews with people involved in the sportsactivity center and analysis of current documents are sources for my analysis of strengths and weaknesses surrounding social sustainability in correlation with the sportsactivity center. From this analysis it is then possible to find the necessary adjustments that are needed.