Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. De
röjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbestånden
kan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessa
bestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd och
avverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.
Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64
TWh i dessa. Dessa fylls årligen på med 5-10 TWh av förnyade konfliktbestånd. Att efterfrågan
av biobränsleråvaran ökar ger möjligheter eftersom studier visar att man kan öka ekonomiskt
netto genom att ta tillvara på klena träd. Idag finns system för att ta tillvara klena träd, men allt
för klena träd kan ge för låg produktivitet för att uppnå positivt ekonomiskt netto.
Det är känt att produktiviteten vid avverkning beror på en mängd beståndsfaktorer, vilket innebär
att inte alla klena bestånd är lämpliga för biobränsleuttag ur en ekonomisk synvinkel. Ett sätt att
höja produktiviteten i ett givet bestånd är att tillämpa flerträdshantering.
Flerträdshantering är inte en ny uppfinning, och idag finns ca 100 skördare som i huvudsak
används för flerträdhantering. Det finns även ca 20 olika skördaraggregat gjorda för
flerträdshantering, med olika tekniker för fällning.
Mycket stor del av tiden vid gallring går åt till krancykeln, vilket innebär att om man vid samma
krancykel kan hantera fler stammar räknar man med en produktivitetshöjning med 15 %. Det kan
vara den faktorn som ger positivt ekonomiskt resultat. Av de tidigare gjorda studier i ämnet, kan
man konstatera att spridningen av resultat är stor. En slutsats är att för att helt undvika negativa
ekonomiska resultat krävs ökad produktivitet eller höjda råvarupriser.
Stora Enso Bioenergi har sedan en tid tillbaka ett system för att enklare hantera konfliktbestånd.
Det går ut på att likt en traditionell gallringsskördare plocka gallringsstammar från ett
stickvägssystem, men med flerträdshantering och för att sedermera samla dem i buntar längs
stickvägen. Därefter samlar och flisar en beståndsgående flisare stammarna direkt i beståndet.
Målet med detta examensarbete är att belysa de produktivitetspåverkande faktorerna, för att
lättare kunna förutspå ekonomiskt resultat. Som underlag användes beståndsdata från
inventeringar gjorda runt om i Skåne från nyligen utförda gallringar. Även produktionsdata från
skördarnotan används. En telefonintervju av skördarföraren genomfördes också.
Inventeringen och skördar datan jämfördes mot det verkliga ekonomiska resultatet efter
inmätning av flisen. Skördaren är en konventionell John Deere 1070D med ett ackumulerande
aggregat av modellen Timberjack 730.
Vid fältinventeringen användes en kombinerad linje- och cirkelytsinventering. Slumpvalda
nätmönstrat förband med cirkelytor på 50 m2 användes. Variabler som samlades in var
stubbdiameter, brösthöjdsdiameter, trädhöjd, grönkrongränshöjd och trädslag. Stickvägsbredd
samt avstånd mellan stickvägar mättes också.
4
Insamlad data användes i flertalet regressioner, för att finna samband mellan beståndsdata och
produktivitet. Funktioner från andra studier användes också för att få fram nya variabler och data.
För att göra jämförelser av ekonomiskt netto användes ett värde på energiinnehåll samt ett pris.
Senare användes det verkliga utfallet av energiinnehåll och priset på bioenergi i en
känslighetsanalys.
Resultaten som framkom kan inte betraktas som statistiskt säkerställda, sannolikt till följd av icke
representativ data orsakad av för litet sampel. För uttag av stammar i timmen korrelerat mot
produktivitet finns tydlig positiv trend, och likaså för medeldiameter och produktivitet.
Det subjektiva intrycket från skördarföraren är att nettot till största del avgörs av hur skicklig
föraren är, tillsammans med vilka förhållande som materialet har lagrats under. Föraren anser att
för att nå högsta produktivitet bör beståndet bestå av triviallövträd, vara lagom grovt och lagom
högt.
Fältinventeringen försvårades av att det ibland var svårt att urskilja topparna på träden vid
höjdmätning. Snö försvårade letandet efter stubbar och oanpassade funktioner är några felkällor.
Inmätning av materialet utfördes under ej kontrollerade förhållanden, vilket gör att man inte kan
dra någon slutsats om vädrets påverkan på energiinnehållet. Lika så densiteten i olika trädslag
bortsågs ifrån.
I den känslighetsanalys som gjordes upptäcktes att för att bibehålla samma netto vid en nedgång
av pris och energiinnehåll med respektive 20 %, krävdes en produktivitetshöjning med 52 %.
Samtliga bestånd erhöll positivt ekonomiskt netto vid ett energipris på 158 kr/m3s och ett
energiinnehåll på 1,0 MWh/m3s.
Som studier från Skogforsk visar finns det en outnyttjad tillgång av bioenergi i konfliktbestånd.
Framtiden får utvisa, men mycket tyder på en fortsatt teknikutveckling samt att priset på
bioenergi ökar, vilket ger minskad risk till negativt ekonomiskt netto.