Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Barn finns i våra städer, i massor, och har funnits där i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgängliga för barn ändrat sig genom historien? Och hur länge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?

Kartan är en representation av verkligheten, den verklighet som den är ritad i. Vad som finns med och varför beror på många saker, vad är syftet med kartan, för vem är kartan ritad och vem ska titta på den? Med detta i åtanke när man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har ändrat sig genom åren.

Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jämförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingsländer. Men platser speciellt planerade för barn har inte varit en självklarhet i mer än hundra år. På de historiska kartorna syns ofta obebyggda tomter i stadsbilden, och det som är inritat behöver
inte heller vara det som finns på platsen, många kartor visade det man planerade att bygga. Dessa områden tjänade sannolikt, i likhet med gatorna, som lekområden för kvarterets barn, vilket kan jämföras med idag när dessa platser kanske inte ens är tillåtna för barn att vistas på.

Diskussionen i dagsläget går mot att hela staden ska bli mer barnvänlig, att barn ska kunna leka i hela staden som förr i tiden. Man anser att lekplatserna då inte kommer att behövas. Det största hotet mot dessa tankar är trafiken, och som planerare kommer man att få anstränga sig för att planera för en lekvänlig stad.

Children exist in our cities, in vast numbers, and have existed here throughout the years. But does the city have room for them? How has the children’s places changed throughout history? And for how long have there been places in the city specifically planned for children?

The map is a representation of the reality, the reality that it is drawn in. What the map contains and why depends on many things, what is the purpose of the map, for whom is the map drawn, and who is going to look at it? Regarding this when giving an interpretation of and reflect on the historical maps, one can have an idea of how children’s own places in the city have changed throughout the years.

The street has historically been an important place for play and children’s development, to be compared with the role the street plays for children in developing countries. But places specifically planned for children hasn’t been a given fact for more than hundred years. On the historical maps we can often see backlands in the city, and what is shown doesn’t necessarily have to be true, plans were often added to the existing map. These areas were probably, together with the streets, play-areas for the kids in the neighbourhoods. Compare that to today when these places may not even be allowed for children.

The discussion today heads towards the whole city becoming more child-friendly, they should be able to play in the city like in the old days. There is talk about the playgrounds then becoming redundant. The biggest threat to this thought is the traffic, and as planners, we will have to make an effort to plan for a play-friendly city.