Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under mitten av 1990-talet började de djurförsöksetiska nämnderna och även samhället generellt ifrågasätta sättet att hålla försöksdjur. Man menade bland annat att det vore bättre för försökskaniner av hankön att hållas i grupp istället för individuellt i burar som de traditionellt hålls. Dessa diskussioner pågår än idag.

Risken med att hålla okastrerade hankaniner tillsammans är att de är aggressiva mot varandra vilket kan leda till slagsmål med allvarliga skador som följd. Tidigare studier på grupphållning av kaniner har främst gjorts på honkaniner då dessa är mindre aggressiva mot varandra och många anser att man inte ska hålla okastrerade hankaniner tillsammans efter att könsmognaden inträffat.

För att undersöka om det vore möjligt att hålla hankaniner tillsammans gjordes under 1995 och 1996 studier på syskonpar av hankaniner på AstraZeneca R&D i Mölndal. Uppgiften i det här projektet var att utvärdera de filmade hankaninerna i den studie som gjordes men aldrig avslutades.

Tolv kaniner av New Zeeland White-ras hölls tillsammans i par från det att de var 12 veckor gamla fram tills den dag man var tvungen att separera dem på grund av tydliga tecken på aggressioner mellan dem, eller i de fall då allvarliga aggressioner ej inträffade, under maximalt 11 veckor. Kaninerna i respektive par hade aldrig varit separerade efter födseln. Deras interaktioner studerades under en kontrolldag då de var ungefär 100 dagar gamla samt under dagen innan de separerades på grund av aggressioner, eller under den sista dagen i försöket i de fall då paren inte behövde separeras. Detta gjordes genom att inspelningar av kaninerna analyserades med hjälp av programmet Observer® XT 9.0.

Studien visar tydligt att antalet aggressiva interaktioner ökar (p<0,05) samtidigt som antalet vänskapliga interaktioner visar en tendens till att minska (p<0,1) under dagen innan kaninerna separerades jämfört med en dag när de var yngre. Aggressionerna såg olika ut för de olika paren, i ett av paren jagade den dominante kaninen den subdominante relativt ofta medan den dominante i ett annat par ofta besteg den subdominante. Vid flera tillfällen upptäcks skador på djuren som uppkommit på grund av slagsmål, som förekom hos alla paren.

Slutsatsen är att även om det är möjligt att hålla okastrerade syskonpar av hankaniner tillsammans en kortare tid efter könsmognaden är det inte förenligt med god djurvälfärd att hålla dem så under så lång tid som en försöksstudie kan innebära.