Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Teknikutvecklingen för motormanuell röjning de sista femtio åren har varit blygsam och röjningsingreppet tenderar att utföras allt senare. Det har lett till att röjningskostnaden står för en ökande andel av skogsbrukets totala kostnader. Ett problem som ofta uppstår vid röjning av lövträd är att de röjda stubbarna skjuter stubb- och rotskott. De nya skotten har ofta stark växtkraft och kan på bara några år återigen konkurrera med huvudplantorna och ge upphov till ett förnyat röjningsbehov. Under några års tid har utveckling skett av en kedjeröjsåg med svärd och kedja istället för klinga. Sågen öppnar upp för röjningsformer som kräver mer precision som t.ex. brunnsröjning, där endast de träd som står närmast huvudplantan kapas.

Under sommarhalvåret 2010 gjordes inmätningar av ett blocklagt röjningsförsök i Kronobergs län som anlagts tidigare på våren samma år. Utöver det gjordes även en mindre surveystudie över bestånd som brunnsröjts och totalröjts i Kronobergs och Jönköpings län mellan 2007-2009. Syftet med studien var att utifrån olika synvinklar, beskriva konkurrenssituationen mellan gran (Picea abies) och lövträd efter brunns- och totalröjning.

I blockförsöket fanns fyra försöksled som brunnsröjdes: två olika brunnsradier med resp. utan vertikalröjning, d.v.s. kapning av sidogrenar på oröjda bistammar; ett som totalröjdes; och ett som lämnades som oröjd kontroll. I surveystudien ingick sex stycken brunnsröjda och två stycken totalröjda bestånd.

Direkt efter röjning av blockförsöket hade knappt hälften av alla granar en skada som var yngre än ett år gammal. Den vanligaste skadeorsaken var viltbetning vilket förmodades bero på brist på övrigt foder. I studien fanns det ingenting som tydde på att andelen stubbar med minst en levande gren eller ett stubbskott varken efter en, två eller tre vegetationsperioder påverkas av om beståndet brunnsröjts eller totalröjts. Inväxning mot granen från oröjda bistammar sker främst ovanför den punkt där granens toppskott befinner sig under de första vegetationsperioderna efter röjning. Även om granarna två till tre år efter röjning i mycket liten utsträckning får piskskador finns en överhängande risk att skadeandelen kommer att öka de närmsta åren. När det gäller vertikalröjning kunde konstateras att när endast några få grenar kapas och toppskottet inte påverkas, skjuter trädet sällan stubbskott.

Brunnsröjning kräver i dessa försök att beståndet röjs minst en gång till före gallring. Den genomförda brunnsröjningsstudien är endast en liten del av ett större röjningsprojekt som syftar till att täcka in såväl biologiska som ekonomiska aspekter för brunnsröjning och total¬röjning fram till förstagallring. Vilket alternativ som bör väljas beror på totalkostnaden och hur granarnas tillväxt och skadefrekvens påverkats av röjningsregimen. Ytterligare prestations- och konkurrensstudier krävs alltså för att få fram den röjningsregim som är mest fördelaktig på bördiga friska och fuktiga granmarker i södra Sverige.

In the winters of 2005 and 2007 southern Sweden was hit by two storms, named Gudrun and Per. The consequences were devastating, especially for the forestry sector. Even before the storms, there were large areas in an urgent need of precommercial thinning (pct) in Sweden. One of the reasons to why that situation had occurred was that the imperative to perform pct in young stands was removed from the Swedish Forestry Act in 1994. Six years after the first storm there is soon time for pct of the storm damaged areas, which mainly have been regener¬ated with planted Norway spruce (Picea abies) and naturally regenerated broadleaves.

Technical development of motor- manual tools for pct has been very modest the last fifty years and pct operations tend to be performed later than before. Consequently, the pct costs account for an increasing proportion of the total forest management cost. A problem that often occurs after pct of broad leaved species, is sprouting from the stumps. The shoots often show strong vitality and can in a few years compete with the main stems and give rise to a renewed need of pct. During the last years, a new brush saw with a chain instead of the tradi¬tional blade has been developed. The new technique opens up for pct forms that require more preci- sion, like for example point cleaning, where only the trees close to the main stems are cut.

During the summer 2010, a pct study in the county of Kronoberg, Sweden was carried out. In addition, a small survey study on point cleaned and traditionally cleaned stands (2007-2009) in the counties of Kronoberg and Jönköping was performed. The aim of the studies was to describe the competition between Norway spruce and broad leaved trees after point cleaning and traditional pct. The first study was arranged according to a nested block design where four different point cleaning treatments were used: two various radii from the main stem, with or without vertical cleaning, i.e. cutting of side branches on uncut secondary stems; one con¬ventional pct; and no treatment (control). The survey study included six point cleaned stands and two conventionally cleaned stands.

Directly after the pct in the block study, about half of all the spruces had a damage that had occurred during the last year. The most common damage was browsing from wildlife, which may depend on shortage of other fodder. In this study, there was no indication that the proportio¬n of stumps with at least one living branch or sprout after one, two or three growing seasons is affected by if the stand is point cleaned or conventionally cleaned. Lateral growth from uncut broadleaves towards the spruce, is during the first growing seasons after pct mainly taking place above the spruce´s leader. Even if only a small proportion of the spruces, two or three years after pct had whipping damage, there is an impending risk that the damage rate will increase in coming years. The vertically cleaned broadleaved trees seldom showed any sprouts when only a few branches were cut and the tree top was not affected.

Point cleaning, in these kinds of stands requires at least one more pct before commercial thin¬ning. This study is part of a larger project, which aims to cover both biological and financial aspects of point cleaning and conventional pct until the time comes for commercial thinning. Which pct regime is most advantageous will depend on the total pct cost and how the spruces increment and proportion of damaged trees is affected by the regime. Additional performance and competition studies are needed to find out which pct regime is the most beneficial for spruce stands on mesic soils in southern Sweden.