Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Alléer har sedan länge varit ett ofta förekommande element längs med vägarna i Skåne och ger ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden. De har med tiden och samhällets utveckling dock blivit färre. Deras status kan i många fall vara dålig på grund av ålder, sjukdomar, stressiga miljöer och utbyggnad av vägnätet. Detta i sin tur kan göra träden försvagade och riskabla för trafikanter. Trots den dåliga statusen de kan ha är träden mycket värdefulla ur flera synvinklar. De ger ett estetiskt inslag till vår landskapsbild, fungerar som livsmiljöer för flora och fauna samt ger lä till de vindutsatta åkrarna och vägarna i Skåne. Dessutom ger de en optisk vägledning och får trafikanterna att sänka hastigheten. De olika intressen som olika myndigheter har av alléer ska tillgodoses vilket gör att konflikter om vad som ska prioriteras kan uppstå. Trots dessa konflikter kan många av de risker som träden utgör åtgärdas och det finns också åtgärder att ta till för att träden ska kunna stå kvar så länge som möjligt.
Arbetet inleds med en litteraturstudie för att underlätta för läsaren och ge en övergripande bild av alléer. Därefter presenteras de inventerade alléerna med en beskrivning av var i Skåne de finns, hur det omgivande landskapet ser ut, vilka trädsläkte de innehåller, hur hög trafikbelastning vägen har samt vilken typ av marktäckning det är på platsen.
Syftet med detta arbete är att fastställa statusen på Skånes alléer samt att ge åtgärdsförslag för att förbättra vitaliteten och minska skaderisken både för träden och för trafikanter. För att kunna besvara syftet har inventeringar på tio av Skånes alléer gjorts. I varje allé har var tredje träd, upp till tio, inventerats där parametrar för att bedöma vitalitet, skador och risker har använts. Dessutom har en inventering av referensträd gjorts i parkmiljö för att kunna jämföra statusen och för att undersöka om det finns skillnader i skötsel, vitalitet och skador.
Av inventeringen har vi kunnat konstatera att vitaliteten skulle varit betydligt bättre om beskärning hade utförts på ett bättre sätt. Vi har också konstaterat att riskerna för person- och materialskador i de flesta fall kan begränsas genom att göra säkerhetsbeskärningar. Även arten har betydelse för hur bra träden klarar vägmiljöer. Många alléer hade tjänat på nyplantering både ur en estetisk synvinkel och säkerhetsmässigt men eftersom det finns intresse ur ett biologiskt perspektiv att även försvagade träd ska sparas kan det uppstå konflikter. I dessa fall får åtgärder som gynnar båda intressen diskuteras.
Den slutsats man kan dra efter detta arbete är att det är viktigt att skötselpersonalen är kompetent och förstår följderna av olika typer av skador på träden. Det är också av vikt att regelbundet göra inventeringar av alléerna för att ha möjlighet att upptäcka skador och risker i tid. Man kan också se att olika arter lämpar sig bättre för denna typ av miljö och därför bör man ha detta i åtanke vid nyplantering av alléer.