Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fettsyror har under många år rekommenderats som näringstillskott för att förbättra glans och lyster i pälsen. Ett relativt stort antal studier är idag utförda för att utvärdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska värde även vid hudsjukdom.
I denna litteraturstudie har vi tagit del av några utvalda studier som vi tycker på ett informativt sätt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och päls. Vi har även gått igenom läroböcker i syfte att sammanställa information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden ägnas kort åt hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist går vi igenom exempel på den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden på smådjur i vårt arbete inom djursjukvården.
Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk påverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriär.
Fett och övriga lipider är uppbyggda av fettsyror. I cellmembranen har fettsyrorna viktiga funktioner som strukturmaterial och som komponenter i signalsubstanser delaktiga i immunförsvaret. Fettsyrorna ingår även som komponent i talgsekretet vilket bland annat bidrar till att bibehålla en mjuk och smidig hud samt en vattenavvisande, glansig päls. Talgsekretet har även förmåga att hämma en oönskad bakterietillväxt.
Kroppen kan själv syntetisera och omvandla vissa fettsyror med hjälp av enzymer. Två grupper av essentiella, omättade fettsyror viktiga för hudens homeostas är omega-6 och omega-3 fettsyrorna.
Eicosanoider, exempelvis prostaglandiner och leukotriener, vissa med pro-, andra med antiinflammatoriska egenskaper omvandlas ur fettsyror från omega-6 och omega-3 grupperna. Även denna omvandling sker med hjälp av enzymer.
En skadad vävnad bekämpar skadan med hjälp av biokemiska processer där fettsyror ur cellmembranen frisätts med hjälp av enzymer och omvandlas till eicosanoider med olika ovannämnda egenskaper, varvid inflammation i olika grad uppstår. Ett exempel på en sådan process är den så kallade arakidonsyrakaskaden, där fettsyran arakidonsyra frisätts och omvandlas till inflammatoriska eicosanoider.
Inflammationsprocessen är en del av immunsystemets ospecifika försvar. Fettsyror bistår det ospecifika försvaret som beståndsdel i hudens mekaniska och kemiska barriär. Som komponent i vissa aktiva signalsubstanser, eicosanoider, deltar de även i det ospecifika och specifika försvarets rekrytering av immunförsvarets celler.
En av de mest framträdande teorierna bakom fettsyrornas förmodat positiva egenskaper vid behandling av dermatiter handlar om att de viktiga fettsyrorna ur omega-6- och omega-3-familjerna behöver samma enzym som katalysatorer vid sin syntetisering. Detta gör att de, för att kunna bildas, ”tävlar” om dessa enzymer. Även dihomo-gamma-linolensyra DGLA, arakidonsyra AA och eicosapentaensyra EPA tävlar om samma enzymer vid sin omvandling till eicosanoider. Genom att kontrollera intaget av fettsyror, och därmed kroppens uppsättning av dem, ser man en möjlighet att förändra kroppens inflammatoriska respons.
Ett högt intag av EPA, docosahexaensyra DHA och gamma-linolensyra GLA kan leda till en förändrad fettsyrametabolism där bland annat kroppens tillverkning av AA minskar. Följden av en sådan justering av fettsyraintaget kan därmed leda till en, ur inflammatorisk synvinkel mer gynnsam eicosanoidsyntes i form av bland annat mindre inflammatoriskt benägna prostaglandiner och leukotriener. Ett kontrollerat intag av dessa fettsyror anses även leda till en gynnsam lipidsammansättning i våra cellmembran.