Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

REFERAT
Det första ryttaren lär sig när den ska börja rida är hur den ska sitta i sadeln. De gamla grekerna använde sig av en typ av sits till häst som påminner om den sits vi använder oss av idag. Denna grundsits kallas lodrät sits. Ryttaren måste lära sig vara i balans med hästen i den lodräta sitsen för att kunna komma till inverkan. Ryttarens balans ska komma från mellandelen och sitsövningar kan stabilisera denna.

Det primära syftet med denna studie var att se om en person med bra balans på marken uppvisar en balanserad sits till häst och om en ridlärares bedömning av ryttarens balans överensstämmer med resultatet från balansen på marken och till häst. Studien har tre frågeställningar; Finns det något samband mellan ryttarens balans på marken och till häst? Stämmer ridlärarens bedömning av ryttarens balans överens med ryttarens resultat från balanstestet på marken? Stämmer ridlärarens bedömning av ryttarens balans överens med tryckcentrums förflyttning uppmätt med tryckvojlock?

I försöken ingick sex kvinnliga hippologstudenter från andra årskursen. Tre av studenterna hade inriktat sig mot hoppning och tre av studenterna mot dressyr. Studenterna deltog frivilligt.

Studiens försök har delats upp i tre delar.

Tryckvojlocksmätningar, där alla ryttarna longerades på två olika hästar. Dessa var utrustade för longering och med en tryckvojlock av märket Tekscan placerad mellan schabraket och sadeln.

FMS-test som mätte ryttarens balans på marken. Detta var en ett enkelt funktionellt balanstest där försökspersonen balanserade på valfritt ben i en minut på en list. Resultatet baserades på hur många gånger försökspersonen tappade balansen och satte ner sin andra fot i marken.

Ridlärarens bedömning enligt Visuell Analog Scale (VAS). En ridlärare fick vid denna del bedöma försökspersonernas balans till häst när dessa sitstränade under longering på en av försökshästarna. Resultatet förde ridläraren själv in på en VAS som var 10cm lång med yttervärdena dålig balans respektive bra balans.

Resultaten sammanställdes och analyserades med hjälp av Microsoft Excel 2007 och statistikprogrammet SigmaPlot. Resultatet kan sammanfattas enligt följande: tryckvojlocken ger ett väldigt exakt resultat. Vid analys av tryckcentrums förflyttning kring ryttarens egen medelpunkt under 10 sekunders nedsittning i arbetstrav sågs signifikanta skillnader mellan alla ryttare utom ryttare F och ryttare A, ryttare F och ryttare C och slutligen mellan ryttare C och ryttare A. Inga samband mellan tryckvojlockens resultat och FMS balanstests resultat kunde påvisas. Ridlärarens bedömning är det etablerade sättet att bedöma ryttarens balans vid ridning. Bedömningen gav tydliga skillnader mellan ryttarna men den stämmer dåligt överrens med resultaten från tryckvojlocksmätningen. Den korrelation som uppmättes var R2=0,26.

Att ridlärarens bedömning skedde vid ett annat tillfälle än tryckvojlocksmätningen kan möjligen ha påverkat korrelationen negativt.