Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vad har mossa för möjligheter som marktäckare i offentliga utemiljöer? Det är frågan som detta examensarbete genom en litteraturstudie försöker finna svaret på. Mossor har under århundraden varit en uppskattad marktäckare i Japan, landet där det medvetna användandet av mossor i trädgårdssammanhang har sitt ursprung. En stor del kunskap och inspiration i studien är därför hämtad därifrån. Arbetet innehåller en mindre klimatjämförelse mellan Sverige och andra platser där mossanläggningar finns.

Mossor saknar egentliga rötter och har därför sitt vatten- och näringsupptag direkt genom blad och stammar. Detta gör att deras behov av fukt, både i luft och i mark, är oerhört centralt. Ytterligare behov som bör uppfyllas för att en mossanläggning skall lyckas är tillgång på skugga samt rätt markförutsättningar. De flesta av de mossor som finns i Sverige växer i sura miljöer, men undantag finns. Arternas specifika ståndortskrav är viktiga att beakta när en ny anläggning skall iordningställas.

De viktigaste skötselmomenten i en mossanläggning är bevattning, ogräsrensning samt borttagning av löv, barr och skräp. Bevattningen kan lösas med automatiska bevattningssystem. Ogräsrensning behöver utföras mycket frekvent under etableringstiden, men därefter kan det räcka med två gånger per säsong. Borttagning av löv och skräp kan ske genom räfsning eller med hjälp av lövblås om det är mycket. Vid användning av lövblås är det viktigt att inte ha för högt tryck på luften så inte mossan också blåses bort. Om mosstuvor växer sig alltför stora kan de klippas ner.

Mossor bör jämställas med marktäckande perenner då de är känsliga för slitage. De bör helst inte beträdas och markerade gångar eller mindre staket runt planteringarna kan vara till hjälp på platser där mycket människor passerar. När en mossmatta är etablerad kan den tillåtas torka upp och bli brun om brist på vatten inträffar. Det är extra viktigt att den inte beträds i torkat stadium eftersom att torr mossa är ännu skörare än mossa i normalt tillstånd. När mossan sedan vattnas blir den grön och frodig på nytt.

Mossor kan delas in efter sitt växtsätt i mattbildande, pleurokarpa mossor och tuvbildande, akrokarpa mossor. De mattbildande mossorna är att föredra som marktäckare då de fyller ut en yta betydligt snabbare. De tuvbildande mossorna kan dock vara ett fint komplement till de mattbildande och skapa variation i en mossanläggning. Kortare fördjupningar görs i följande arter: Brachythecium rutabulum, Leucobryum glaucum, Pleurozium schreberi, Polytrichum commune och Rhytidiadelphus squarrosus.

Mossanläggningar i offentliga miljöer borde definitivt vara möjliga, men kräver viss kunskap av dem som skall sköta dem. Woodland torde vara de mest lämpande miljöerna för svenska anläggningar. Det är troligt att parker i privat regi och kyrkogårdar kan ha större möjligheter att skapa och sköta mossplanteringar än kommuner. Mer naturlika, skötselextensiva anläggningar skulle dock kunna ha en framtid även hos de sistnämnda.

Mossor trivs på skuggiga, fuktiga platser och är ett vintergrönt, trevligt alternativ till vanliga marktäckare.

What possibilities have moss as a ground cover in public spaces? That is the question that this bachelor thesis is trying to find an answer to trough a literary study. Mosses have during centuries been an appreciated ground cover in Japan, the country where the conscious moss gardening has its origin. Because of this much of the knowledge and inspiration in the thesis are collected from there. The essay contains a minor climate comparison between Sweden and other places where moss gardens exist.

Moss has no real roots and because of this, their water and nutrition uptake take place directly through leafs and stems. This makes their need of humidity very central, both in air and ground. More requirements that need to be fulfilled for a successful moss garden are supply of shade and the proper ground conditions. Most of the mosses that are found in Sweden grow in acid environments, but exceptions exist. The specific site requirements for each species are essential to pay attention to when a new establishment is planned.

The most important parts of management in a moss garden is watering, weeding and removal of leafs, needles and other debris. The watering can be performed with automatic watering systems. Weeding must be done very frequent during the time of establishing, but after this it could be enough with two times per season. Removal of leaf and debris can be done with sweeping or with the help of a leaf blower if it is much that needs to be removed. At the use of a leaf blower it is important not to have too much pressure on the air so that the moss doesn’t blow away. If moss clumps grow too big they can be cut down.

Mosses should be compared with ground covering perennials when they are sensitive to damage. They should rather not be walked on and marked paths or lower fences could be useful were a lot of people is crossing. When a moss carpet is established it could be allowed to dry up and become brown if lack of water supply should happen. It is especially important that dry moss is not walked upon, because the moss is even more sensitive in its dry stadium than the normal. When the moss is watered it becomes green and lush again.

Mosses could be sorted by their way of growing into spreading, pleurocarpous mosses and clumping, acrocarpous mosses. The spreading mosses are preferable as ground covers when they fill an area much quicker. The clumping mosses can be a nice complement to the spreading and create variation in a moss garden. Briefer studies are done in the following species: Brachythecium rutabulum, Leucobryum glaucum, Pleurozium schreberi, Polytrichum commune and Rhytidiadelphus squarrosus.

Moss gardens in public spaces should definitely be possible, but it requires knowledge from the management personnel. Woodlands should be the most suitable environments for Swedish establishments. It is plausible that parks in private regime and cemeteries have greater possi¬bilities for creating and managing moss gardens than municipalities. More natural, management extensive gardens could have a future even in the latter.

Mosses thrive in shady, damp sites and are an evergreen, pleasant alternative to the more common ground covers.