Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Today is one of the goals with zoos to conserve endangered species and some animals may also become reintroduced. But behaviours can change in generations of captive animals because of environments that differ from the wild. Animals must then be prepared before being reintroduced and predator training enhances the animal’s chance to survive in the wild. When training animals to avoid predators it is often necessary to use frightening stimuli. However, it has been shown that experienced demonstrators improve unexperienced juveniles’ learning about predators. These juveniles also seem to be more successful in reintroductions. In zoos enrichments are used to provide animals with natural environments and possibilities to perform natural behaviours. But in order to keep natural behaviours that could be advantageous in future reintroductions, specific anti-predator behaviour programs should be developed. But programs for retaining such natural behaviours can be in conflict with ethical principles and animal welfare. This makes it more important to carefully plan and evaluate anti-predator behavioural programs. Using visual models could be one approach when designing enrichments, this because prey-animals seem to have an innate system for recognizing predators visually.

Idag är ett av målen med djurparker att bevara hotade djurarter och vissa djur kan även planeras att bli återintroducerade. Men beteende kan förändras genom generationer hos djur i fångenskap på grund av att miljöerna är annorlunda än i det vilda. Därför måste djur förberedas innan återintroduktion och predator träning ökar chansen för djuren att överleva i det vilda. När djur tränas för att undvika rovdjur behöver man ofta använda sig av skrämmande stimuli. Men det har även visats sig att erfarna demonstratörer kan förbättra oerfarna yngre djurs inlärning om predatorer. Dessa djur har även visat sig vara mer framgångsrika i återintroduktioner. På djurparker används berikningar för att erbjuda djurparksdjur naturliga miljöer och möjligheter att utföra naturligt beteende. Men för att behålla djurets naturliga beteenden som skulle kunna vara till fördel inför framtida återintroduceringar, borde man även utforma specifika program för anti-predator beteenden. Program för att behålla sådana naturliga beteenden kan dock krocka med etiska principer och djurens välfärd, vilket gör att planering och utvärdering av skrämselberikningar är viktigt. För att använda sig av skrämselberikningar kan ett sätt vara att använda visuella modeller på grund av att bytesdjur verkar ha ett inbyggt system för att visuellt känna igen rovdjur.