Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Separation av ko och kalv är idag en omdiskuterad fråga inom svensk mjölkproduktion, såväl konventionell som ekologisk. Meningarna går isär om vid vilken ålder kalven bör separeras från kon – omedelbart efter födseln eller först efter råmjölksperioden då kalven är 3-4 dagar gammal. Hos våra domesticerade nötkreatur är ko-kalv-separationen ofta abrupt och sker mycket tidigare än den skulle göra naturligt. I naturen är avvänjningen en process över flera månader där kon gradvis minskar digivningsfrekvens och mjölkmängd till den slutliga avvänjningsåldern på 8-11 månader. Hos nötkreatur uppstår moder-unge-bindningen redan under de första timmarna efter kalvens födsel och bandet stärks sedan i takt med att kon och kalven lär sig känna igen varandra. Studier har visat att både kons och kalvens reaktioner på separation har olika intensitet beroende på vid vilken tidpunkt separationen sker. Kalvar som separeras vid fyra dagar eller senare uppvisar en intensivare separationsrespons, som dessutom varar längre, än kalvar som avvänjs omedelbart efter födseln. På Ängavallen i Vellinge kommun har man utvecklat en metod för så kallad ”mjuk separation” med utgångspunkt från nötkreaturets biologiska beteende där kalven ofta beskrivs som en ”gömmare”. Grundtanken med inhysningssystemet är att kalvarna ska hållas tillsammans med korna i så stor utsträckning som möjligt. Kor och kalvar är tillsammans under dagen för att på kvällen separeras i två olika lösdrifter. På morgonen mjölkas kon och kalven släpps då in till henne. Under dagen går ko och kalv tillsammans för att på kvällen åter separeras. Syftet med denna studie var att utifrån kalvens beteende utreda hur väl fungerande ett djurhållningssystem är som bygger på daglig separation av ko och kalv. Studien visade att olika separationsresponser hos kalvarna var mest frekvent förekommande strax efter separationstillfället. Kalvarna uppvisade också högre aktivitet i början av observationspasset än i slutet. Studien visade att sociala beteenden var positivt korrelerade med kalvarnas ålder och att förekomsten av separationsresponser var negativt korrelerade med åldern på kalvarna. Varken separationsresponser eller andra beteenden som kan tyda på stress förekom i onormalt eller oroväckande hög utsträckning. Utifrån kalvarnas reaktioner på separationen kan man därför dra slutsatsen att djurhållningssystemet på Ängavallen verkar vara väl fungerande.