Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats. Dessutom har en mindre beteendestudie av 5 rådjurs beteende i lådfällan under fångsten genomförts med hjälp av kontinuerlig videoövervakning. Resultatet av studien visar att rådjurens beteende under hantering och vid frisläppning förändras med tiden så att de uppvisar ett allt lugnare beteende ju fler gånger de infångats. Detta tyder på att någon form av habituering sker. Det går även att se ett samband mellan rådjurens beteende under hanteringen samt deras kroppstemperatur. Där kroppstemperaturen ökar vid aktivt beteende under hanteringen. Av detta kan slutsatsen dras att fångstpersonalens bedömning av djurens beteende under hanteringen är en god indikator på deras stressnivå. Genom att undersöka antalet skador orsakade vid fångst och hantering framgår det att skadefrekvensen vid denna fångstmetod är mycket låg (0,9 %) och vid endast 8 av 924 fångster av 336 olika individer, mellan 2001 – 2011, noterades någon form av mindre skada. Vanligaste skadan var skrapsår på bockarnas basthorn (4 fall). Detta tyder på att fångstmetoden är acceptabel sett utifrån skadesynpunkt. Studien av videoinspelningarna från djurens tid i fällan visar på en stor variation mellan de fem undersökta individernas beteende, där beteendet ”helt stilla” varierade mellan 8,99 - 77,45 % av tiden djuren filmades i fällan. De tre individer som fångades för första gången visade mer helt stilla beteende och låg ner i mindre utsträckning än de tre djur som hade tidigare erfarenhet av att fångas i fälla. Dock fanns det individuella skillnader mellan individerna som tyder på att deras reaktion i lådfällan också påverkas av även andra egenskaper som deras personlighet. Genom att studera hur beteendet ”helt stilla” och ”ligger med huvud uppe” förändras över tid anas en tendens till att ”helt stilla” avtar med tiden och ”ligger med huvud uppe” ökar med tiden i fällan. Denna beteendeförändring kan tolkas som att stressnivån hos rådjuren sjunker med tiden i fällan.

Around the world different trapping methods are used to capture wild animals for example of research purposes. The purpose of this work was therefore to (1) investigate the effect on animal welfare of capturing wild animals in box traps and to discuss if it is an acceptable method to use, (2) examine whether there is any link between the study species, roe deer, behaviour during handling and release from capture in relation to body temperature, number of previous capturing events each animal had experienced, (3) to examine frequencies of injuries caused by box trap and (4) to study whether behaviour inside the box trap varies between individuals. The work is also based on a review of the scientific literature and an experimental study carried out in collaboration with the Grimsö Research Station, Dep of Ecology, SLU, which conducts research on roe deer that involves capturing and handling of wild roe deer. In the experimental study data on the number of captures, body temperature, injuries and behavior during handling, release and inside the trap box where collected. The result of the statistical analysis indicates that the behavior during handling and release change and that the animals exhibit calmer behavior, the more times they have been caught, suggesting that some form of habituation is occurring. The analysis also indicates a link between the behavior during handling and body temperature. The behavioral activity score set by the field staff during handling, co-vary with body temperature, so that increasing activity indicating increasing stress also leads to increased temperature. The conclusion is that behaviour during handling is a good stress indicator. From this material it also appears that documented capture and handling related injury frequency is very low (0, 9 %) and only 8 non serious injuries were registered out of 924 captures of 336 different individuals during 2001 – 2011. The most common injury (4 cases) was shallow scrape injuries on male antlers in velvet. The low injury frequency suggests that the trapping method is fairly good from an injury point of view. The study of trapped animal behaviour inside the box trap shows a large variation between the five studied individuals reaction to isolation, where the behaviour”completely still” ranged between 8, 99 – 77, 45 % of the total study time. Individuals caught for the first time in life demonstrated higher frequencies of completely still behavior and laid down in the trap to a lesser extent. However, there were individual differences, suggesting that the reaction in the box trap is affected by their individual traits and personality. Even if it is a small sample, the behavior "completely still" and "lies with the head up" changed over time and there is a tendency that the "completely still" behavior declines and "lies with the head up" increases with time in the box trap. This behavioral shift could indicate that the stress level of the deer do decline over time in the box trap.