Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

DNA-spår har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i många fall vara helt avgörande för utgången i ett brottmål. I Sverige är det Biologienheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spårsökningar och spårsäkringar av material tagna från brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet måste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA är otroligt känsliga. Ett spår kan lätt bli kontaminerat med irrelevant DNA från personer, lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.

För att kunna övervaka bakgrundsnivåer av DNA i laboratorielokalerna för grova brottsutredningar på SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra länders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare på SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram. Detta användes sedan för en testprovtagning i ett av SKL:s utrymmen för grova brottsutredningar. Testprovtagningen användes sedan delvis som grund för utformningen av en klassificeringsmodell. Klassificeringsmodellen utgick från tre parametrar som ansågs viktiga ur kontaminationssynpunkt. Dessa var (i) antal detekterade alleler, (ii) antal STR-markörer med detekterade alleler, samt (iii) topphöjden på de detekterade allelerna.

Det framtagna programmet för kontaminationsövervakning fungerade tillfredsställande, och klassificeringsmodellen korrelerade väl med manuell utvärdering av motsvarande provtagningsresultat. Med vissa undantag såg bakgrundnivåerna av DNA ut som förväntat i laboratorielokalen där testprovtagningen utfördes.

Projektet har lett till ökad medvetenhet och öppnat upp för diskussioner kring kontaminationsrisker på lab.

Today DNA evidence has a great role for most types of criminal investigations and in many cases it can be crucial to the outcome of a case. In Sweden, the Biology Department at the Swedish National Laboratory of Forensic Science (SKL) takes care of most of the materials taken from crime scenes around the country. The materials received by the SKL Biology Unit must be handled with great caution, since current methods for DNA-tracing are extremely sensitive. A DNA-trace can easily become contaminated with irrelevant DNA from individuals, work areas, equipment and other materials and contamination can lead to highly adverse effects.

In order to monitor the level of background DNA in the laboratory facilities used for serious crime investigations at SKL, this project was intended to design a proposal to routines for testing and evaluation of test results. Through contact with other countries' counterpart to SKL, and through discussions with several co-workers at SKL, a sampling protocol was developed. This protocol was then used for DNA monitoring in one of SKL's spaces for serious criminal investigations. Parts of the test results were then used as a basis for the design of a classification model. The classification model was based on three parameters that were considered important in the context of background DNA and contaminations. These were (i) the number of detected alleles, (ii) the number of STR markers with alleles detected, and (iii) the peak height of the detected alleles.

The presented scheme for contamination monitoring worked as intended, and the classification model correlated well with manual evaluation of corresponding sampling results. Apart from some exceptions, the background level of DNA looked as expected in the laboratory room where the test samples were taken.

The project has increased awareness and opened for discussion about contamination risks in the lab.