Home About Browse Search
Svenska


Bjelkengren, Birgit, 2011. Kåkstadens värden, utveckling och tillväxt : effekter av att växa utan stadsplanering. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Landscape Architecture (until 121231)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Kibera kallas ofta för ”Afrikas största slumområde” och för många är området, tillsammans med många andra, ett bevis för att stadsplanering är enormt viktig. Men även när det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker någon slags planering. De boende styr sin närmiljö, de kämpar för att skapa ett hem i på en plats, där infrastruktur och samhällsfunktioner är nästan obefintliga. Därför är det intressant att ta reda på vad det är människorna satsar på, vad det är som blir viktigt i Kibera.
Målet med arbetet är att hitta vad de boende själva valt att förlägga i sin bostadsmiljö, då ingen översiktlig planering sker på högre nivå. Detta görs för att hitta saker människor värdesätter, som bör vägas in vid förbättringsinsatser och även i modern stadsplanering. Uppsatsen ska även försöka avgöra vad som gjort att Kibera placerats just där det ligger och varför det ser ut och fungerar som det gör. Allt detta syftar till att hitta det människor här själva skapar och sedan värdesätter i sin boendemiljö. Arbetet belyser även de fördelar det fritt skapade urbana utrymmet kan ha, för att se om det finns värden i slumområdet, värden som kanske staden saknar. Den frågeställning jag utgår ifrån är: Varför har Kibera placerats där det är idag, hur växer slumområdet och på vilket sätt berikas området av det oplanerade? Genom att ställa den frågan läggs fokus på det som finns i slumområdet, och inte på det som saknas. För att besvara frågeställningen används litteraturstudier, de olika texterna ställs mot varandra och mot mina egna erfarenheter. Den litteratur jag använder mig av kommer både från akademikervärlden och från organisationer (stora och små) som arbetar med och behandlar Kibera.
När vi tänker på slumområden blir det ofta i generella banor, där tankarna kretsar kring den misär människor tvingas leva i. Urbaniseringen, i de länder som har många och stora slumområden, går snabbt. Den stadsplanering man har idag räcker inte till för att ta hand om alla som flyttar in till städerna. När de nya invånarna tvingas bosätta sig i slummen, gör de det de kan för att göra det bästa av platsen. Många startar små verksamheter i hemmet, andra på de öppna ytor som finns i området. De skapar helt enkelt ett område som har det de behöver, ett funktionsblandat bostadsområde. Säkerheten, tanken på bränder och olyckor, väger inte lika tungt som tanken på gemenskap och överlevnad i ett kommersialiserat samhälle.
Vad finns det för positiva fenomen som gömmer sig bakom den ridå av skräp och statligt avståndstagande? Avsaknaden av strikt reglering verkar gynna funktionsblandningen, det bidrar till en variation i bostadsområden, en stadsdel som lever även under arbetstid. De positiva fenomen man kan spåra i slummen, de talar för att det finns något där som människan vill ha. Vi kan ha reglerat bort detta i våra städer, då funktioner och verksamheter ofta regleras lika hårt som tillgängligheten för brandbilar och ambulanser. Att hitta de värden som finns i slummen, kan ge oss något att väga vårt system mot, något vi kan plocka russinen ur och på så sätt förbättra vårt system ytterligare. Informationen kan även användas till att göra förutsättningarna bättre för de förbättringsprojekt man genomför i slummen, då man vet mer om vad människor värdesätter i sin bostadsmiljö.
____________________________________________________________

,

Kibera is often known as “the largest slum in Africa” and to many this area, together with many others, is a proof that city planning is profoundly important. But even when there is not a professional making the decisions, planning of some sort does take place. The inhabitants control their environment; they struggle to create a home in a place where infrastructure and community functions are close to nonexistent. Therefore it is interesting to find out what these people are focusing on, what becomes important in Kibera.
The aim of the thesis is to find out what the inhabitants have chosen to incorporate in their residential environment, since no planning is carried out at higher levels. This is done in order to find things people value, things that should be taken into account when trying to improve urban slums and also in modern city planning. With the thesis I’m also trying to describe what caused Kibera to be placed where it is today, and why it looks and works the way it does. All this is supposed to help find something, things people here create themselves and then value in their environment. The thesis also tries to highlight some of the benefits this untamed urban area could contain, to see if there are values in the slum, values the city might be lacking. The question I’m basing my work on is: Why was Kibera placed where it is today, how does the slum grow, and in what way does the unplanned enrich the area? This question puts the focus on what the slum contains, and not what it is missing. My attempt to answer the question is based on available literature and articles, weighed against each other and my own experiences. The literature chosen comes from the academic world, as well as organizations (big and small) that work with and concern Kibera.
When we think of slums it is often done in terms of generalization, our thoughts revolve around the destitution people are forced to live in. The urbanization, in countries with many and big slums, is quick. The city planning used today is not enough to make room for all the people who are moving into the urban areas. When the new inhabitants are forced to set up home in the slums, they make the best they can with what they are given. Many start their own businesses; some in their homes, others use the open spaces in the area. They basically create a neighborhood which contains what they need, a residential area with integrated functions. Safety, the thought of fires and accidents, does not hold as much importance as community, and surviving in a commercial setting.
Which are the positive phenomenons, hidden behind a screen of rubbish and governmental absence? The lack of strict regulations seem to benefit the integration of functions in this residential setting, it creates a neighborhood with variations and life even during working hours. These positive phenomenons, which can be found in the slum, might be saying that there is something here that average Joe wants. It is likely we have regulated it away in our cities, where functions often are as regulated as the accessibility for fire trucks and ambulances. Finding the values that are present in slums, might provide us with something to weigh our system against, something to pick the raisins out of to improve our system and make it even better. Furthermore, the information can be used to make slum improvement and upgrading projects better, since it will let us know what people value in their neighborhood.

Main title:Kåkstadens värden, utveckling och tillväxt
Subtitle:effekter av att växa utan stadsplanering
Authors:Bjelkengren, Birgit
Supervisor:Nordius, Arne
Examiner:Bucht, Eivor
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2011
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Keywords:planering, slum, boendemiljö, bostadsområde, oreglerat, Nairobi, Kibera, Kenya, detaljplan, funktionsblandning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-477
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-477
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:19 Jul 2011 07:09
Metadata Last Modified:06 Oct 2012 17:53

Repository Staff Only: item control page