Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar. Ickeplatserna är sällan gestaltade, men är trots det ofta komplexa och innehåller en mängd olika funktioner. Den svenska planeringstraditionen av att dela in landskapet i stad och land har gjort att dessa områden länge ignorerats. Forskare och yrkesverksamma föreslår att planeraren vid utvecklingen av det peri-urbana landskapet ska ta hänsyn till komplexiteten. Genom att beskriva informella värden och aktiviteter kan ett grepp om helheten tas.
Med utgångspunkt i det peri-urbana området Kungens kurva i Huddinge kommun, söder om Stockholm, testas tre olika analyser för att undersöka hur pass relevanta de är i utvecklandet av det peri-urbana landskapet. Analysmetoderna som används i studien är Space analysis, the 12 key quality criteria utarbetad av Gehl arkitekter, den Kvalitativa Stedsanalysen med utgångspunkt i Norberg-Schulz fenomenologiska teori och en Study of self-analys baserad på egen erfarenhet av platsen.
Studien visar att de analysmetoder som används i Kungens kurva skiljer sig från de metoder forskare och yrkesverksamma föreslår men att de ändå har en viss användbarhet. Den Kvalitativa Stedsanalysen är den metod av de tre som är mest användbar. Analysen beskriver helheten och försöker hitta platsens identitet utifrån dess egna förutsättningar. Study of self-analysen blir relevant som komplement till andra analysmetoder. då den har fördelen av att kunna beskriva platsers informella användning och värden. Space Analysis, the 12 key quality criteria, är minst relevant men kan fungera för att identifiera brister, om rätt premisser är ställda.