Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall.

Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden. Förhoppningen är att detta arbete skall kunna bidra till en ökad lokal uppmärksamhet kring den tätortsnära skogens betydelse och hur viktig denna resurs är för vårt samhälle, samt att det finns ett stort behov av en hållbar skötsel i dessa området.

Idag är ungefär 84 % av vårt lands innevånare urbaniserad, vilket gör den tätortsnära skogen till en väldigt viktig resurs. Det finns runt 22,7 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige, varav ungefär 502 000 hektar tillhör tätortsnära produktiv skogsmark. Största andelen av den tätortsnära skogen ägs av privata markägare. Skogens betydelse för människors välbefinnande har uppmärksammats mer och mer på senare år och under-sökningar har visat att vistelser i naturen kan ha positiva effekter både på människans fysiska och psykiska hälsa. En skog har många olika värden som bör tas hänsyn till, speciellt en tätortsnära skog som ofta har ett högt nyttjandetryck jämfört med en produktionsskog. Många faktorer måste därför tas i beräkning då skötselåtgärder skall utföras i en tätortsnära skog.

Inom Sundsvalls kommun finns en relativt bra samstämmighet då, det gäller åsikter om skötseln av de tätortsnära skogarna, mellan dem som äger och utför skötseln samt nyttjarna av områdena. Den större delen av nyttjarna är relativt nöjda med hur skogarna sköts idag och markägare samt skogliga aktörer i viss utsträckning försöker ta hänsyn till allmänhetens önskningar, exempelvis önskningar som att slippa hyggen, ha relativt välskötta områden där det är lätt att vistas och där stigar och dylikt ej är sönderkörda. Det finns emellertid även områden/frågor där det går att se ett gott försök till samstämmighet, bland de olika intressenterna, men där det inte riktigt har fungerat. Främst då det kommer till informations-utbyte mellan de skötselansvariga och nyttjarna, angående skötselåtgärder, och möjligheter för nyttjarna att få vara med att påverka dessa skötselbeslut.

Framtiden för den tätortsnära skogen var svårt för intressenterna att sia om, men majoriteten är överens om att någon form av förändring kommer att ske. Hur denna kommer att se ut finns det många olika åsikter om. Några tror på en positiv förändring med en mer engagerad och kunnig allmänhet som ställer större krav på markägare och skogliga aktörer, andra tror att de skogliga aktörerna själva kommer att bli mer medveten om den tätortsnära skogens värde. Ett litet antal intressenter tror att förändringen kommer att vara av ett negativt slag, där den ekonomiska vinsten kommer att få allt större betydelse och således kommer hänsynen att bli lägre.

Den tätortsnära skogen innehåller många olika värden, som sociala och ekonomiska, och det är även i framtiden viktigt att man försöker fokusera på att hitta ett bra samspel mellan konsumenter, producenter och de naturliga förutsättningar som skogslandskapet erbjuder. Det för att den tätortsnära skogen skall nyttjas aktivt och människorna skall kunna dra nytta av alla de positiva egenskaper som den bidrar med, men även för att den skall kunna generera en bra ekonomisk avkastning till markägare och skogliga aktörer.

This Master Thesis was carried out in cooperation with the National Board of Forestry and is a study on different stakeholder’s opinions on the urban forest and its management. The study was conducted in the municipality of Sundsvall, focusing on the conurbation of Sundsvall.

The method used was interviews of a semi structured style, and all interviews took place during the autumn of 2009. Large spectrums of stakeholders, namely both those who manage the forests as well as the general public who use it for recreation, were asked about their views on the urban forest and its management. Furthermore it is also discussed what may be of importance, for those responsible for the management, to think about in the future. Hopefully this study will contribute to increase the local awareness of the urban forests and how important this resource is for our society, and that there is a clear need for a sustainable management of these areas.

Today about 84% of our country's inhabitants are living in or near cities, and therefore the urban forest is a very important resource. There are around 22.7 million hectares of productive forest land in Sweden, of which roughly 502 000 hectares are productive urban forest land. The largest part of the urban forest is owned by private forest owners. The urban forest is of importance to human welfare and this has been getting more attention lately. Research has showed that visits to the forest can have good effects on both the physical and mental health of humans. A forest has got many different values that ought to be taken into account, and especially urban forests that often have a high utilization pressure compared to a forest for production. Thus there are a lot of factors that must be taken into account when management actions ought to be carried out in an urban forest.

There is a relatively good uniformity between the stakeholders, when it comes to opinions on the management of the urban forests. Where the majority of the public is relatively satisfied with the way forests are managed today and where the forest owners and forest operator’s attempts to take into account the public's wishes. For example, wishes to avoid clear-cuts, to have relatively well-kept areas where it is easy to reside and where the paths are in good condition. However, there are also issues where it is possible to distinguish a good attempt at consensus, among the different stakeholders, but where it hasn’t quite worked. This has principally occurred in the subject of information exchange, regarding the forest management, between the forest managers and the general public, and also when it comes to the opportunities for general public to affect these management decisions.

The future of the urban forest was difficult for stakeholders to predict, but the majority agreed that some form of change will take place. There are many different opinions about what this change will be. Some believe in a more dedicated and educated general public who put greater demands on the forest owners and those who manage the urban forests. Others believe that the forest owners and the forest operator’s themselves will become more aware of the urban forest's value. A small number of stakeholders believe that the change will be of a negative sort, where the economic profit will become increasingly important and therefore the consideration to recreation will become less.

The urban forest contains many different values, such as social and economic values, hence it is important that we in the future try to focus on finding a excellent interaction between consumers, producers and the natural conditions that forest landscape offers, so that people can benefit from all the positive characteristics that the urban forest contributes, but also so that it can generate a good financial return to forest owners and forest operators.