Home About Browse Search
Svenska


Johnson, Henrietta, 2011. Vegetation som luftfilter i urban miljö. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Landscape Architecture (until 121231)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinnande.

Syftet med denna rapport har varit att lyfta fram vegetation som en positiv miljöpåverkare genom att studera dess förmåga att fungera som ett filter. Rapporten har sammanställts genom litteraturstudie, dessutom har kontakt tagits med verksamma forskare inom området.
Huvudfrågorna som använts har varit följande:
• Vilka buskar och träd klarar av luftföroreningar fysiologiskt?
• Vad för typ av blad/barr bör växten ha för att ta upp luftföroreningar bäst?
• På vilka platser i landskapet skulle det kunna vara aktuellt att använda sig av vegetation som luftrensare?
• Vilken betydelse har utformningen av planteringen för bästa upptagning av luftföroreningar?

Resultatet visar på att växter har betydelse för partikelkoncentrationerna, vilken effekt de har beror på flertal olika faktorer. Bladens morfologi, partikelkoncentration, vindhastighet, meterologiska aspekter, utformning av plantering, partikelstorlek med mera har betydelse vilket gör ämnet komplext. Partiklar är en sammansättning av olika ämnen och kan ha olika effekt på växter. Depositionshastighet är ett mått på partikelupptaget för växter, för de resultat som tas upp i rapporten varierar depositionshastigheten mellan 0,0058-20 cm/s. Valet av växter är av betydelse för vilken depositionshastighet som sker och indirekt hur mycket partiklar som försvinner från atmosfären.

Partikeldepositionen är större i kanterna av en plantering och ett varierande fältskikt bidrar till större depositioner av partiklar. Användning av vegetation som luftfilter har både för och nackdelar. Många gånger är det ont om plats i den urbana miljön där partikel-koncentrationerna är som högst, vilket medför problematik att tillföra vegetation som luftfilter. I dessa situationer är gröna tak och gröna väggar ett alternativ.

En teoretisk fallstudie i rapporten visar att partikelkoncentrationerna kan minska med uppåt 25% genom ett stort buskage av växter. Fallstudien har genomförts på en gata i Malmö och realiserats med verkliga utsläppsvärden och data för depositionshastighet och lövareaindex för douglasgran. Vidare har en jämförelse gjorts för vilken skillnad en trädrad respektive ett stort buskage har på partikelmängden.

Main title:Vegetation som luftfilter i urban miljö
Authors:Johnson, Henrietta
Supervisor:Huisman, Mark and Gustafsson, Susanna
Examiner:Gustafsson, Eva-Lou
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2011
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LY001 Landscape Engineer Programme 180 HEC
Supervising department:(LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Keywords:PM10, PM2,5, depositionshastighet, partiklar, urban vegetation, luftföroreningar, reduktion
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-91
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-91
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Land economics and policies
Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:03 May 2011 05:33
Metadata Last Modified:02 Dec 2013 09:35

Repository Staff Only: item control page