Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

REFERAT
Uppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.
Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess. Studien har tre avsnitt, uppfödarens karaktär, uppfödarens verksamhet samt uppfödarens relation till ASVH.
Studien hade följande frågeställningar: Har uppfödarkåren förändras sedan Bäckbergs (1995) marknadsstudie där resultatet visade att majoriteten av uppfödarna var kvinnor i åldern 31-50 år utan någon lantbruksbakgrund? Vad är karaktäristiskt för dagens uppfödare, d.v.s. vad är den genomsnittliga åldern, kön, bakgrund, utbildning etc? Hur ser uppfödarnas verksamheter ut, d.v.s. antal ston, kriterier för ston i avel, försäljning, samarbete med ryttare etc? Vad har uppfödarna för relation till ASVH? Är uppfödarna nöjda med ASVHs utbildningar samt hingst- och unghästarrangemang?
Hypoteserna var att majoriteten av uppfödarna fortfarande är kvinnor utan lantbruksbakgrund och att resultatet av åldern är densamma som i Bäckbergs undersökning (1995). Studien undersökte även hur uppfödarnas verksamheter ser ut idag och hypotesen var att de, i likhet med år 1995, fortfarande är småskaliga uppfödare med ungefär ett sto per uppfödare, att de föder upp för eget bruk och att störst vikt läggs på stoets härstamning vid val av avelssto.
Studien utfördes som en enkätstudie som genomfördes på Internetsidan Google. Ett slumpmässigt urval av uppfödare som betäckt ett sto de senaste tre åren (2007-2009) gjordes ifrån ASVHs uppfödarregister. Totalt blev 2500 uppfödare tillfrågade att svara på enkäten. Den geografiska spridningen var representerad över hela landet.
Svarsfrekvensen på enkäten blev 19,4 %, d.v.s. 485 uppfödare. Av de svarande uppfödarna var 88 % kvinnor utan lantbruksbakgrund. Majoriteten av kvinnorna var i ålder 31-50 år medan majoriteten av männen var mellan 51-60 år. Det genomsnittliga antalet ston som uppfödarna har i sin avel är i 62 % av fallen, ett sto. Två till tre ston i avel har 31 % av uppfödarna och 6 % använder fyra till fem ston i avel, inte mer än 1 % av uppfödarna använder sig av sex till tio ston i avel.
Huvudsyftet med uppfödarnas avel var till 58 % att producera hästar för eget bruk och för att sälja. De viktigaste skälen till att bedriva avel var i denna studie för 72 % av uppfödarna att de hade ett starkt intresse för ridsporten. 59 % av uppfödarna svarade att
5
de skulle bibehålla verksamheten på dagens nivå, 15 % skulle minska antalet avelsston eller sluta helt med avelsverksamheten, 9 % skulle öka antalet avelsston, 2 % skulle ändra inriktning med sin avel. En tredjedel av uppfödarna använder sig av ston som nu är i åldern 11-14 år. Andelen uppfödare som använder sig av ston som är i åldersintervallet 7-10 år, är 27 %. I denna studie var stoets härstamning det första kriteriet för att använda stoet i avel (90 %), respektive stoets tävlingsresultat som kom på andra plats med 58 %. I valet av hingst är det vanligaste svarsalternativet hingstens temperament med hela 77 %.
För att vi ska får en positiv utveckling av det svenska varmblodet tycker 65 % av uppfödarna att relationen mellan uppfödarna och ryttarna måste bli bättre. 55 % av uppfödarna driver sina företag som hobbyverksamheter, 33 % driver sina företag som enskild firma, 7 % driver firman som aktiebolag, 3 % som handelsbolag och 3 % som kommanditbolag.
Utifrån resultatet som jag har kommit fram till, har jag dragit följande slutsatser.
Kvinnor var mest representerade denna studie vilket borde stämma om man ser till studiens resultat. De flest uppfödarna är lärda inom familjen eller självlärda. Detta skulle betyda att ASVHs roll som informatör är av största vikt så att uppfödarna har en gemensam grund att stå på.
Uppfödarna verkar i de flesta fall enbart använda sig av ett sto i avel, ytterst få använder sig av fler än 6 ston. Resultatet i studien visade att uppfödarna väljer att vänta med att betäcka sina ston till avelsstoets senare del av livet.
Nästan hälften av uppfödarna har sin avelsverksamhet som hobby och har ett annat jobb på sidan av, troligtvis pga det rent ekonomiskt inte går att försörja sig på en avelsverksamhet som består endast av ett sto. För att vi ska få en positiv utveckling av det svenska varmblodet tyckte 65 % att relationen mellan uppfödarna och ryttarna måste bli bättre.
Trenden visar att det bästa och mest representativa sättet att sälja stoets avkommor på är genom internet, vilket kan ha både en positiv och en negativ roll. Det positiva är att uppfödaren når ut till flera köpare och man kan som uppfödare nå ut till en bredare kundkrets än om man skulle sälja genom kontakter. Det negativa är att försäljningen kan uppfattas som opersonlig och att uppfödaren vet inte vem som köper stoets avkomma.
Hingstens temperament och härstamning är de viktigaste kriterierna till att använda sig av en viss hingst i avel, vilket jag ser som en positiv slutsats.
Uppfödarna fick förfrågan om de var nöjda med den idag tillgängliga informationen om hingstarna, 61 % svarade ja, 24 % nej, 19 % vet ej och 10 % hade ett eget svarsalternativ som t.ex. önskan om mer information angående hingstarnas temperament och hovstatus. Detta kan man se som en stort steg i rätt riktning för ASVH, att uppfödarna är nöjda med deras arbete.
Hypoteserna var att majoriteten av uppfödarna fortfarande är kvinnor utan lantbruksbakgrund och att resultatet av åldern är densamma som i Bäckbergs undersökning (1995). Denna hypotes kan genom denna studie antas.
Studien undersökte även hur uppfödarnas verksamheter ser ut idag och hypotesen var att de, i likhet med år 1995, fortfarande är småskaliga uppfödare med ungefär ett sto per
6
uppfödare, att de föder upp för eget bruk och att störst vikt läggs på stoets härstamning vid val av avelssto. Denna hypotes kan antas. En annan hypotes var att stoägarna fortfarande i valet av hingst till sina ston, sätter hingstens härstamning som första kriteriet, detta resultat visade Bäckberg (1995). Hingstens temperament var i denna studie det främsta kriteriet till att använda sig av en viss hingst till sitt avelssto. Så denna hypotes kan inte antas. Hypotesen i denna studie angående frågan om vad som krävs för en positiv utveckling inom svensk varmblodsavel var att uppfödarna fortfarande vill ha tillgång till bättre svenska hingstar. Denna hypotes kan inte antas då, uppfödarna svarade att relationen mellan uppfödaren och ryttarna är det viktigaste för att utvecklingen av det svenska varmblodet ska fortsätta framåt.
En ytterligare hypotes var att p.g.a. av den dåliga ekonomin i Sverige kommer fler uppfödare än vad Bäckberg (1995) förutspådde i sin diskussion att sluta med sina verksamheter. En hypotes som kunde antas.