Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kring
liggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar man
med att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nya
invånare staden förväntar sig att växa med.
Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer är
miljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.
Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat och
oroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Man
är därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En noga
överlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara en
lösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nya
bostäder till både Herrgården och Malmö.
Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö som
för människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter. Hur ser man till
att de allmänna platserna är tillräckliga och kvalitativt håller måttet? Detta
arbete syftar till att utveckla och demonstrera en analysmodell för just
dessa offentliga platser. Modellen är tänkt att på ett snabbt och effektivt
sätt kunna ge vetenskapligt baserade insikter i vilka kvaliteter som finns
i ett område. Hur tillgängligheten till dessa ser ut men syftar även till att
kunna ge en bild av hur olika typer av förändringar i området påverkar
kvalitet och tillgänglighet.
Detta arbete prövar delar av analysmodellen på just Herrgården och
Rosengårdsfältet som det ser ut idag och som det skulle kunna se ut i
framtiden. Resultaten indikerar att försiktighet bör tillämpas vid ytterligare
bebyggelse i området. För flera platser blir slutsatsen att ytterligare
bebyggelse är möjlig utan större försämringar av utemiljön. Andra
påverkas dock enbart negativt av ytterligare bebyggelse. Kontentan är att
de mindre platserna är betydligt känsligare för ytterligare bebyggelse än de
större. Samtidigt ger en höjning av utemiljöns status i kombination med ny
bebyggelse de största generella vinsterna gällande utemiljöns kvalitet.
Slutsatsen för testet av modellen är att den har en bra potential som ett
arbetsverktyg med ett flertal styrkor. Men den behöver fortsatt utvecklas,
testas och underbyggas. Därmed är modellen långt ifrån färdig. Syftet är
inte heller att den någonsin skall bli en färdig modell utan förbli i ständig utveckling.

The city of Malmö in southern Sweden is growing inwards to spare valuable arable land on its outskirts. Within the next 20 years this densification will hold the majority of the growth by 100.000 inhabitants that the city expects.
One of the areas, within which, the city is planning for densification is the social housing project Herrgården and the adjacent park Rosengårdsfältet. The area is generally quiet dilapidated, segregated, overcrowded and the general unrest with riots the past years has become international news. Herrgården has a dire need for change. A thoroughly thought through intensification of the area could be the solution. At the same time it would provide Malmö and Herrgården with much needed new housing.
But what happens with the outdoor environment in such a project? The outdoor environment that, in so many aspects, is highly important for people. How do you ensure that public space is provided and keeps a good quality? This thesis is aimed towards developing an analysis model for these public spaces. The model is aimed towards a fast and efficient way to give science based insight into what qualities there are in an area. The level of accessibility to that public space, but it also aims to give a picture of how different changes affect accessibility to, and quality of public space.
This thesis tests the analysis model on Herrgården and Rosengårdsfältet as they are today and how the may look like in the recent future. The result indicates that caution is to be taken when adding further buildings to the area. Concerning several places the conclusion is that further exploitation is possible without a major negative impact on the outdoor environment. Others are significantly negatively impacted by further houses. The conclusion is that small places are significantly more sensitive, as compared to the larger. At the same time a decent investment in the public spaces in combination with new buildings give the largest positive impact on the outdoor environment in the area.
As a conclusion of the test of the model it has a good potential as a working tool with several strengths. However it needs further development, testing and scientific background and is thus far from finished. The intention is that it is never to be a finished model but remain in constant development.