Svensson, Emelie, 2010. Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
|
PDF
509kB |
Abstract
Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.
Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ”M” (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland). Tillsatsmedlens doseringar är rekommenderade doser från tillverkarna. När silorna öppnades togs diverse olika prover för att kontrollera ensilagets kvalitet. Dessutom gjordes det ett lagringsstabilitetstest på majsensilaget under 14 dagar. Försöksuppläggningen var ett fullständigt randomiserat försök med fyra upprepningar (1,7-liters silor) per behandling.
Resultat från projektet visade att ensilagen hade en låg halt av jästsvampar men att halterna var något förhöjda i kontrollensilaget och i några av ensilagen behandlade med bakteriepreparatet. Det fanns en obefintlig halt av mögelsvampar (< log 2cfu/g) i ensilagen. Resultat från fermentationsanalyserna visade på att det inte behövdes något tillsatsmedel för att få en effektiv förjäsning som resulterar i ett ensilage av god kvalitet. Grönmassaproverna visade på en god näringsmässig kvalitet som i sin tur gav en god grund för en lyckad ensilering. Därför hade ensilagen generellt en god kvalitet och ett bra näringsinnehåll oavsett lagringstid. Däremot visade resultat från lagringsstabilitetstesten att majsensilage har behov av tillsatsmedel för att förhindra eller minska risken för värmeutveckling i ensilaget efter öppning av silon. Samtliga obehandlade ensilage tog värme oavsett skördetidpunkt redan vid 5 dagars luftning eller något senare. Under praktiska förhållanden på gårdar, då vi inte har en kontrollerad miljö som vid lagringsstabilitetstesten, utan istället kan ha stigande utetemperaturer på våren-sommaren, ej rengjorda ytor omkring och i silon, för låg uttagshastighet samt otillfredsställande packning och täckning av silon, minskar tiden innan ensilaget tar värme. Saltpreparatet Kofasil Majs N var den behandling som bäst klarade att hålla en stadig temperatur i ensilaget oftast under hela luftningstiden på 2 veckor. Ensilage behandlat med Kofasil Life ”M” (heterofermentativa mjölksyrabakterier) lyckades hålla nere temperaturen vid luftning av ensilaget vid två av de tre skördetidpunkterna. Ensilage behandlat med syrapreparatet ProMyr® XR680 förbättrade också lagringsstabiliteten i ensilaget jämfört med det obehandlade ensilaget vid två av de tre skördetidpunkterna för varje lagringstid. De kemiska tillsatsmedlen motverkade en minskning av ensilagets smältbarhet under luftning.
Majsensilaget hade ett varierat näringsinnehåll vid de olika skördetidpunkterna. Ts-halten och stärkelsehalten ökade med senare mognad hos växten medan sockerhalten minskade. Ensilagets hygieniska kvalitet var god vid samtliga tre skördetidpunkter, troligen beroende på en jämn packning av grönmassan i silorna vid ensilering.
Vi kan utifrån resultaten konkludera att skörd vid dentmognad ger det mest lagringsstabila ensilaget generellt sett. Dessutom behövs tillsatsmedel användas vid ensilering av majs för att förhindra värmeutveckling i ensilaget efter att silon har öppnats, speciellt vid uttag ur silon på våren och sommaren. Kofasil Majs N är det tillsatsmedel som är mest effektivt i detta avseende.
Main title: | Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder. |
---|---|
Authors: | Svensson, Emelie |
Supervisor: | Nadeau, Elisabet and Pauly, Thomas |
Examiner: | Johansson, Birgitta |
Series: | Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa |
Volume/Sequential designation: | 309 |
Year of Publication: | 2010 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NY003 Agricultural Programme - Soil/Plant 270 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
Keywords: | majsensilage, tillsatsmedel, skördetidpunkt, maize silage, maturity stage, silage additive |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-6-452 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-6-452 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 10 Mar 2011 07:50 |
Metadata Last Modified: | 20 Apr 2012 14:18 |
Repository Staff Only: item control page