Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kläckning i stall har i tidigare forskning visat potential att bidra till förbättrad djurvälfärd, minskad stress samt förbättrad tidig tillväxt hos slaktkycklingar. Trots de potentiella fördelarna som beskrivs i forskningen används traditionell kläckning i specialiserade kläckerier fortfarande som standard inom svensk slaktkycklingproduktion. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika aktörer inom svensk slaktkycklingproduktion uppfattar kläck i stall som produktionsmetod samt att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som är kopplade till systemet. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt arbetar inom svensk slaktkycklingproduktion. Totalt deltog fem respondenter och intervjumaterialet analyserades tematiskt.
Resultatet visar att det generellt finns en positiv inställning till kläck i stall, framför allt kopplat till djurvälfärd och smittskydd. Respondenterna upplevde att systemet kan bidra till en lugnare och mindre stressfylld start för kycklingarna genom att de får tillgång till foder och vatten tidigare samt en minskad hantering och transport. Några respondenter beskrev även att systemet potentiellt kan bidra till bättre flockjämnhet och färre så kallade ”non-starters”. Det framkom också att kläck i stall kan få ökad betydelse ur ett beredskaps- och smittskyddsperspektiv, särskilt vid framtida utbrott av fågelinfluensa och införandet av spärrzoner där transport av levande djur begränsas.
Samtidigt visade studien att det finns praktiska och ekonomiska utmaningar kopplade till systemet. Ökad arbetsbelastning, behov av teknisk utrustning samt osäkerheten kring ekonomi, ansvarsfördelning och praktisk genomförbarhet upplevdes som betydande hinder för ett bredare införande. Respondenterna betonade även att management, rådgivning och praktisk erfarenhet har stor betydelse för om systemet ska fungera framgångsrikt under kommersiella produktionsförhållanden.
Resultatet visade dessutom att de positiva effekter som rapporterats i tidigare forskning inte alltid upplevdes lika tydliga under svenska produktionsförhållanden. Flera respondenter menade att svensk slaktkycklingproduktion redan håller en hög nivå vad gäller djurvälfärd, biosäkerhet och management, vilket kan göra förbättringspotentialen mindre jämfört med produktionssystem där grundnivån är lägre. Respondenterna beskrev även att vissa positiva effekter som rapporterats i internationella studier, exempelvis minskad antibiotikaanvändning, därför kan vara svårare att påvisa i Sverige eftersom användningen av antibiotika redan är låg här.
Sammantaget visar studien att kläck i stall uppfattas ha många potentiella fördelar och potential att bli en viktig del av framtidens svenska slaktkycklingproduktion, särskilt i samband med ökade krav på djurvälfärd, biosäkerhet och hållbar produktion. Samtidigt krävs fortsatt forskning, utvecklade managementrutiner och ökad praktisk kunskap för att möjliggöra ett bredare införande av systemet under svenska kommersiella förhållanden. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för hur biologiska, ekonomiska och praktiska faktorer påverkar möjligheterna att implementera kläck i stall inom svensk slaktkycklingproduktion.

Previous research has shown that on-farm hatching has the potential to contribute to improved animal welfare, reduced stress, and better early growth in broiler chickens. Despite the potential benefits described in the research, traditional hatching in specialized hatcheries remains the standard practice in Swedish broiler production. The aim of this study was to examine how various stakeholders in Swedish broiler production perceive on-farm hatching as a production method and to identify the opportunities and challenges associated with the system. To investigate this, qualitative interviews were conducted with individuals working in various sectors of the Swedish broiler production. A total of five respondents participated, and the interview material were analyzed thematically.
The results indicate a generally positive attitude toward on-farm hatching, particularly regarding animal welfare and biosecurity. The respondents felt that the system could contribute to a calmer and less stressful start for the chicks by providing earlier access to feed and water, as well as reducing handling and transport. Some respondents also noted that the system could potentially contribute to greater flock uniformity and fewer so-called “non-starters”. It also emerged that on-farm hatching could become increasingly significant from a preparedness and biosecurity perspective, particularly during future outbreaks of avian influenza and the implementation of restriction zones limiting the transport of live animals.
At the same time, the study revealed practical and economic challenges associated with the system. Increased workload, the need for technical equipment and uncertainty regarding economics, the division of responsibilities and practical feasibility were perceived as significant barriers to wider adoption. The respondents also emphasized that management, advisory support and practical experience play a crucial role in the system´s operation under commercial production conditions.
Furthermore, the results showed that the positive effects reported in previous research were not always perceived as being as pronounced under Swedish production conditions. Several respondents argued that Swedish broiler production already maintains a high standard of animal welfare, biosecurity and management, which may limit the potential for improvement compared to production systems with lower baseline standards. The respondents also noted that certain positive effects reported in international studies - such as reduced antibiotic use - may be harder to demonstrate in Sweden, given that antibiotic usage is already low in the country.
Overall, the study shows that on-farm hatching is perceived to offer many potential benefits and has the potential to become an important part of future Swedish broiler production, particularly in the context of increasing demands for animal welfare, biosecurity, and sustainable production. At the same time, further research, improved management practices, and increased practical knowledge are required to enable the system´s wider implementation under Swedish commercial conditions. The findings contribute to a better understanding of how biological, economic, and practical factors influence the implementation of on-farm hatching within Swedish broiler production.