Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trakthyggesbrukets storskaliga införande har lett till att stora arealer av Sveriges skogar brukats enligt detta skogsskötselsystem. Älgen (Alces alces) kan anses ha gynnats av trakthyggesbruket på grund av den kontinuerliga tillförseln av foderrika ungskogar. Älgarnas val av habitat och föda kan orsaka problem eftersom ungskogar är den biotop de ofta föredrar oberoende av årstid. Därför kan älgens bete på träd i ungskogsbestånd medföra stora ekonomiska förluster.

Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan ungskogstillgång och älgars fysiologiska status. Dessutom undersöktes variationen i andelen ungskog mellan olika älgars hemområden. Undersökningen byggde på GIS-analyser av tidigare insamlade koordinatdata för fällplatser samt mätningar av fetthalt och slaktvikt, vilka i studien användes som variabler för att beskriva älgarnas fysiska tillstånd.

Resultatet visade avsaknaden av ett linjärt samband mellan andelen ungskog och variationerna i fetthalt och slaktvikt. Dock noterades skillnader i ungskogsandelar mellan olika individers hemområden. För handjuren varierade andelen mellan 6 – 25 procent i deras antagna 3 500 hektar stora områden medan motsvarande intervall för hondjuren var mellan 8 – 24 procent inom deras antagna 1 500 hektar stora områden. Vidare konstaterades skillnader i fetthalt mellan kalvar och vuxna individer och en tendens till högre fetthalt hos kalvar med en högre slaktvikt.

Andra faktorer än ungskogsandel i älgens hemområde påverkade troligen fysiologiska variabler som fetthalt och slaktvikt. Ytterligare studier är viktiga för att möjliggöra en kartläggning av dessa faktorer och eventuella samband.

The large-scale implementation of even-aged forestry in Sweden has resulted in extensive areas of forests being managed according to this silvicultural system. Moose (Alces alces) has benefited from even-aged forest management due to the increased availability and continuous creation of forage-rich young forest stands. However, problems may arise since moose often prefer young forest stands as habitat and for browsing regardless of season. Therefore, moose browsing on young trees can result in significant economic losses.

The aim of this study was to investigate the possible relationship between the availability of young forest stands and the physiological status of moose. Also, the variation in the proportion of young forests within individual moose home ranges was examined. The study was based on GIS analyses of collected data containing coordinates for previous moose harvest locations. Measurements of fat content and carcass weight were used as variables to describe the physical condition of the individuals.

The results showed no linear relationship between the proportion of young forest and variation in fat content and carcass weight. However, differences in the proportion of young forest were observed among individual moose home ranges. For males, the proportion ranged from 6 – 25 percent within their assumed 3,500-hectare home ranges, whereas the corresponding range for females was 8 – 24 percent within their assumed 1,500-hectare home ranges. Furthermore, differences in fat content were also observed between calves and adult individuals, together with a tendency for calves with higher carcass weights to have higher fat contents.

Factors other than the proportion of young forests within the home range of moose likely influenced the individual’s physiological status expressed as fat content and carcass weight. Further studies are needed to identify these factors and investigate potential relationships among them.