Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Höjdutvecklingskurvor används för skattning av ståndortsindex (SI) och tillväxtbedömning. På 1970-talet togs höjdutvecklingskurvor fram som sedan tillämpats praktiskt i skogsbruket. År 2013 togs nya kurvor fram som skulle vara förfinade och ge säkrare skattningar av ståndortsindex. Dessa kunde även tillämpas i lägre åldrar än de tidigare kurvorna. Trots detta saknas studier som påvisar skillnaderna mellan kurvornas skattning, särskilt vad gäller yngre bestånd som närmar sig den undre gränsen för funktionernas tillämpningsområden. Detta är viktigt att undersöka eftersom skattningar av ståndortsindex i unga bestånd ofta ligger till grund för viktiga skogliga beslut, såsom röjning, gallringsprogram och prognoser för framtida virkesproduktion – vilket gör det angeläget att veta hur väl de olika funktionerna presterar i just detta åldersspann.

Syftet med denna studie var att jämföra skattningen av ståndortsindex av de äldre höjdutvecklingskurvorna från 1970-talet med de nyutvecklade höjdutvecklingskurvorna från 2013. Studien genomfördes i form av ett examensarbete vid SLU Skogsmästarskolan. Studien inriktades mot trädslagen tall och gran, med särskilt fokus på träffsäkerheten av skattningarna i unga åldrar – under 30 år i Svealand. Datamaterialet som användes var från de väletablerade gallrings- och gödslingsförsöken (GG), Siljansfors försöksparks trädslagsförsök, samt egna inmätningar från ett bestånd tillhörande GG-försöken. Både det tillförsedda och det egeninsamlade datamaterialet bearbetades genom Siljansfors försöksparks statistikfiler och lästes sedan in i programmet R och Microsoft Excel. I R skattades sedan ståndortsindex för varje revision (inmätningstillfälle) och avvikelsen med det aritmetiska medelvärdet för hela avdelningen beräknades. I Excel skapades tabeller där differensen i skattat SI mellan de äldre och nyare kurvorna beräknades, samt liknande som gjordes i R, differensen mellan skattat SI per revision och aritmetiska medelvärdet för hela avdelningen.

Resultatet visar att båda funktionerna gav osäkra skattningar i unga bestånd under ca 30 år. Funktioner framtagna år 2013 gav generellt mest konsekvent rätt resultat, medan en funktion framtagen år 1972 gav den minsta avvikelsen i området där den var tillämpningsbar för gran.

Slutsatserna från studien är att båda funktionerna visade på styrkor och brister, och fortsättningsvis bör man i praktiken använda funktionerna med försiktighet, speciellt i unga bestånd. Det är viktigt att vara noggrann samt att förstå och följa anvisningarna för när funktionerna är tillämpningsbara. Det vore därför önskvärt med framtida studier som utvecklar nya höjdutvecklingsfunktioner med högre träffsäkerhet i unga bestånd.

Site index curves are used for estimating site index (SI) and for growth assessment. In the 1970s, site index curves were developed that have since been applied in practical forestry. In 2013, new curves were developed that were intended to be more refined and provide more reliable estimates of site index. These could be applied at lower ages than the earlier curves. Despite this, there are none or few studies showing the difference in site index estimates between the curves, especially in younger stands that approach the curves limit of applicability.

The purpose of this study was to compare the site index estimates from the older curves from the 1970s with the newly developed curves from 2013 for Scots pine and Norway spruce, with particular focus on the accuracy of the estimates in young stands—under 30 years of age in Svealand.

In this study, we used data from the well-established “Gallrings- och gödslingsförsöken” (GG-experiments), “Trädslagsförsöken” at Siljansfors försökspark, as well as measurements collected from a trial belonging to the GG-experiments. Both the provided datasets and the newly collected data were processed through the statistical files of Siljansfors försökspark and then imported into the programs R and Microsoft Excel. In R, the site index was estimated for each revision (measurement occasion), and the deviation from the arithmetic mean for the entire stand was calculated. In Excel, tables were created where the difference in estimated SI between the older and newer curves was calculated, as well as - similar to what was made in R - the difference between the estimated SI per revision and the arithmetic mean for the entire stand.

The results showed that both functions produced uncertain estimates in young stands, under approximately 30 years. The functions from 2013 generally produced the most consistently right results, while a function from 1972 showed the smallest deviation in the area where it was applicable for spruce.

Both functions demonstrated weaknesses and strengths, and going forward, they should be used with caution in practice, especially in young stands. It is therefore important to carefully understand the guidelines and to use the functions only in stands with the appropriate conditions according to those guidelines.