Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie har varit att titta på sambandet mellan olika gallringskoncept och skadefrekvens vid gallring i contorta samt att utreda vilka skillnader som maskinförarna upplevt mellan att gallra contorta gentemot svensk tall.

De 12 parcellerna som är 25×40 m =1 000 m2 lottades ut i ett contortabestånd som innehöll ca 89,5 procent contorta. Beståndet delades in i fyra delar där det har valts att gallra med 30 eller 40 procent i uttag. Åtgärden genomfördes både med och utan slinger mellan stickvägarna. Två parceller lämnades ogallrade. Delar av försöksområdet med medelhöjder i intervaller 9 – 11 meter respektive 11 – 13 meter efterliknar att gå in sent eller tidigt med gallringen.

Efter gallringen så mättes uttaget genom att stubbklava de träd som avverkats. Beståndet gallrades under hösten 2008. Våren 2009 gjordes en uppföljning på trakten där frekvensen av skador orsakade av snö och vind beräknades. Den gallringsvariant som visade sig ge minst antal skador var att köra utan slinger och gå in senare och gallra med ett lägre uttag.

Att contortan än så länge endast genererar ett sortiment upplevs som positivt av maskinförarna. Contortan anses vara mer svårkvistad och har en lägre densitet än den svenska tallen. Detta är faktorer som motverkar ett bra ekonomiskt utfall för entreprenören.

I studien verifierades den allmänna uppdateringen att hårda uttag ökar skadefrekvensen men något klart samband mellan skadefrekvens och övre höjd kunde inte etableras.

Högst skadefrekvens orsakades vid slingerkörning som utfördes hårt och tidigt.
Lägst rotbrottsfrekvens återfanns i de ogallrade bestånden. Dessa bestånd hade även låga totala skadefrekvenser. Lägst total skadefrekvens skapades genom att köra utan slinger med försiktigt uttag och gå in sent. Att bygga mer kunskap kring detta koncept skulle därför kunna vara intressant.

This study demonstrates how the changing of the intensity and layout of thinning affects the frequency of weather-related damages in stands of lodge pole pine.

It further discusses the major differences experienced by operators when thinning stands of lodge pole pine compared to Scots pine. The study concludes that a high thinning intensity (40 % of basal area) in stands with a lower average height (9 – 11 m) causes the highest damage frequency. The author also recommends building more knowledge regarding mild thinning (30 % of basal area) in higher stands (11 – 13 m) without zick-zacking in the stands, since this method proved to generate the lowest damage rates.