Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker ryttares tankar gällande val av huvudlag inom svårklassdressyr och hur detta påverkar kommunikationen mellan ryttare och häst. I takt med att frågor kring hästvälfärd fått ökad uppmärksamhet har användningen av bett, kandar och bettlösa alternativ blivit föremål för diskussion. Tidigare forskning visar att utrustning kan påverka både hästens beteende och ryttarens upplevelse av kontroll och kontakt, men kunskap saknas kring hur elitryttare själva upplever dessa skillnader i praktiken.
Syftet med studien var att undersöka hur dressyrryttare på svårklassnivå upplever ridning med bett, bettlöst (sidepull) och kandar med särskilt fokus på kommunikation och kontakt mellan häst och ryttare. Studien utgick från frågeställningarna: vilka skillnader i kommunikationen upplever ryttarna mellan de olika huvudlagen samt vilka erfarenheter och uppfattningar de har kring användning av dessa i träning och tävling.
Studien genomfördes med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Sex svårklassryttare deltog och red på tre olika huvudlag: tränsbett, sidepull (det bettlösa alternativet) och kandar. Efter varje ritt fyllde ryttarna i en enkät där de skattade bland annat hästens avslappning, lyhördhet, kontakt och kontroll. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades genom innehållsanalys.
Resultaten visade att tränsbett generellt upplevdes ge högst grad av avslappning och lyhördhet medan kandar upplevdes ge den lättaste kontakten. Bettlöst huvudlag (sidepull) visade störst variation i upplevelse mellan olika ekipage. I intervjuerna framkom att samtliga ryttare beskrev kommunikationen som ett system baserat på tryck och eftergift men att upplevelsen av tydlighet och precision varierade beroende på utrustning. Flera ryttare betonade att kommunikationen inte enbart sker via handen utan genom hela ryttarens kropp. Samtidigt framkom att bettet ofta upplevs möjliggöra mer finstämda signaler, särskilt på högre utbildningsnivå.
Vidare visade resultaten att hästens beteende och reaktioner varierade beroende på individ, utbildningsnivå och tidigare erfarenheter. Flera ryttare betonade vikten av att se hela ekipaget och att problem sällan enbart beror på utrustningen. Inom tävlingssammanhang framkom att traditioner och regelverk påverkade val av huvudlag men att det fanns en önskan om ökad valfrihet i framtiden.
Slutsatsen var att dressyrryttare på svårklassnivå var positiva till bettlöst som ett sätt att ge hästens mun vila och variera träningen, men de ansåg att de bettlösa alternativen i dagsläget inte erbjuder den precision, bärighet eller kontroll som krävs för att utföra dressyr på hög nivå. Det råder en uppfattning om att tydlighet i signalen är nyckeln till både prestation och harmoni. Vid ridning på kandar ansågs kommunikationen som mest förfinad och bärighetsstödjande. Tränsbettet erbjöd den mest balanserade och trygga kommunikationsvägen. Vid bettlös ridning upplevde svårklassryttare att kommunikationen blev otydlig, att hästen tappade bärighet och att den tekniska kontrollen minskade på grund av bristande precision i signalerna. Kontakten förändrades när man bytte huvudlag. Kontrollen var lägre med sidepull än med tränsbett. Kontakten blev signifikant hårdare i övergångarna när de bytte från kandar till sidepull.

This study examines the choice of headgear in advanced dressage and how it influences the communication between horse and rider. With increasing attention to equine welfare the use of bits, double bridles and bitless alternatives has become a topic of debate. Previous research suggest that equipment can affect both horse behavior and rider perception of control and contact, but there is limited knowledge of how elite riders themselves experience these different in practice.
The aim of this study was to investigate how advanced dressage riders perceive riding with a snaffle bit, bitless headgear (sidepull), and double bridle with a particular focus on communication and contact. The study addressed the following questions: what differences in communication riders experience between different types of headgear and what experiences and perceptions they have regarding their use in training and competition.
A mixed-method approach was used. Six advanced-level riders participated by riding with three types of headgear: snaffle bit, bitless (sidepull), and double bridle. After each ride riders completed a questionnaire rating aspects such as relaxation, responsiveness, contact and control. This was followed by semi structured interviews which were transcribed and analyzed using qualitative content analysis.
The results showed that the snaffle bit was generally associated with the highest levels of relaxation and responsiveness, while the double bridle provided the lightest contact. Bitless headgear (sidepull) showed the greatest variation in rider experience. Interviews revealed that all riders described communication as a system based on pressure and release, although the perceived clarity and precision of signals varied depending on equipment. Several riders emphasized that communication involves the rider’s entire body, not only the hands. However, the bit was often considered to allow more refined and precise aids, particularly at higher levels of training.
Furthermore, horse behavior and responses were found to vary depending on individual characteristics, levels of training, and prior experience. Riders highlighted the importance of considering the horse-rider combination as a whole, noting that problems are rarely caused by the equipment alone. Within a competition context, traditions and regulations were found to influence the choice of headgear, although riders expressed a desire for greater flexibility in the future.
The conclusion is that advanced-level dressage riders view bitless options positively as a way to give the horse’s mouth a rest and to vary training. However, they consider that current bitless alternatives do not provide the level of precision, collection, or control required to perform dressage at a high level. There was a shared perception that clarity of the signal is key to both performance and harmony. When riding with a double bridle, communication was experienced as the most refined and supportive of collection. The snaffle bit offered the most balanced and secure form of communication. In contrast, during bitless ridning, advanced riders experienced the communication as less clear with reduced collection and decreased technical control due to lack of precision in the aids. Contact was perceived to change when switching between types of headgear. Control was rated lower with a sidepull compared to a snaffle bit. Contact also became significantly heavier in transitions when changing from a double bridle to a sidepull.