Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker vilken roll kommunikation spelar i det långsiktiga klimatarbetet inom kommunal planering, utifrån en fallstudie om kommunikation av klimatarbetet inom Helsingborgs stad och stadsbyggnadsprojektet Maria station etapp III. Utgångspunkten är att klimatåtgärder inte enbart är tekniska eller fysiska, utan också formas genom hur klimatrelaterad kunskap, värden och prioriteringar kommuniceras, tolkas och förhandlas i planeringsprocessens olika led. Metodologiskt bygger uppsatsen på en kvalitativ forskningsstrategi bestående av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från berörda förvaltningar. Analysen utgår från teoretiska perspektiv på styrning, organisatorisk fragmentering, klimatkommunikation och kommunikationsmodeller. Resultaten visar att Helsingborgs stads klimatarbete präglas av höga ambitioner, men att kommunikationen kring klimatmål och klimatanpassning ofta utmanas av otydliga ansvarsförhållanden, parallella styrkedjor och varierande kunskapsnivåer mellan förvaltningar. Studien identifierar även ett kunskapsglapp mellan strategiska mål och operativ planering, där klimatåtgärder riskerar att försvagas i mötet med andra samhällsintressen såsom exploatering och tillväxt. I fallet Maria station etapp III blir dessa spänningar särskilt tydliga. Slutsatsen är att kommunikation utgör en central förutsättning för att klimatmål ska få genomslag i praktiken. För att stärka ett långsiktigt och integrerat klimatarbete krävs tydligare interna kommunikationsstrukturer, större samsyn gällande förståelse av begrepp och en mer sammanhållen organisering av klimatrelaterade frågor.

This study examines the role of communication in long-term climate action within municipal planning, based on a case study of communication regarding climate action in the City of Helsingborg and the Maria Station Phase III urban development project. The starting point is that climate measures are not merely technical or physical, but are also shaped by how climate-related knowledge, values and priorities are communicated, interpreted and negotiated at various stages of the planning process. Methodologically, the thesis is based on a qualitative research strategy comprising a document review and semi-structured interviews with officials from the relevant departments. The analysis draws on theoretical perspectives on governance, organisational fragmentation, climate communication and communication models. The results show that Helsingborg City Council's climate work is characterised by high ambitions, but that communication regarding climate targets and climate adaptation is often hampered by unclear lines of responsibility, parallel chains of command and varying levels of knowledge across departments. The study also identifies a knowledge gap between strategic goals and operational planning, where climate measures risk being undermined when confronted with other societal interests such as development and growth. In the case of Maria Station Phase III, these tensions become particularly evident. The conclusion is that communication is a key prerequisite for climate targets to have an impact in practice. To strengthen long-term and integrated climate work, clearer internal communication structures, greater consensus regarding the understanding of concepts, and a more cohesive organisation of climate-related issues are required.