Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den pågående urbaniseringen har under lång tid förändrat landskapets utformning och funktion, vilket har bidragit till minskad biologisk mångfald, förlust av livsmiljöer och en ökad distans mellan människa och natur. Distanseringen syns bland annat genom det ökade avståndet mellan stad och jordbruksproduktion, där längre försörjningskedjor skapar en svagare förståelse för matens ursprung. Naturbaserade lösningar (NBS) framstår som ett lovande sätt att hantera komplexa urbana utmaningar som dessa, exempelvis främja biologisk mångfald och bidra till klimatanpassning. Deras styrning präglas däremot av ett antropocentriskt perspektiv där mänskliga behov ofta prioriteras framför ekosystemens egenvärde. Genom ett naturbaserat tänkande (NBT) som teoretiskt ramverk syftar uppsatsen till att undersöka i vilken utsträckning urbana gemenskapsodlingar kan stärka både sociala och ekologiska värden samt främja relationella samband mellan människa och odlingslandskap. På så vis testas alternativa vägar att styra naturbaserade lösningar till att gynna en mångfald av arter och organismer. Uppsatsen baseras på en metodtriangulering bestående av semistrukturerade intervjuer, dokumentanalys och deltagande observation.

Uppsatsens resultat visar att deltagare i gemenskapsodlingarna utvecklar starka emotionella och platsbundna relationer till odlingslandskapet. Förvaltningen av odlingsplatserna bygger på relationella och medskapande arbetssätt och odlingsmetoder som främjar både jordhälsa, biologisk mångfald och sociala värden. Samtidigt begränsas verksamheternas långsiktiga stabilitet av externa faktorer, särskilt på grund av beroendet av mark- och fastighetsägare, vilket försvårar de långsiktiga förutsättningarna att främja ett naturbaserat tänkande. Med hänsyn till de praktiska svårigheterna att fullt ut uppnå ett naturbaserat tänkande, framhåller resultatet att NBT snarare kan ses som en idealistisk bild om hur naturbaserade lösningar kan styras i samklang med naturen och andra levande arter.

Ongoing urbanisation has long been altering the form and function of the landscape, contributing to a decline in biodiversity, the loss of habitats and a growing disconnect between people and nature. This disconnect is evident, for example, in the increasing distance between cities and agricultural production, where longer supply chains lead to a poorer understanding of where our food comes from. Nature-based solutions (NBS) appear to be a promising way of addressing complex urban challenges such as these, for example by promoting biodiversity and contributing to climate adaptation. Their governance, however, is characterised by an anthropocentric perspective in which human needs often are prioritised over the intrinsic value of ecosystems. Using nature-based thinking (NBT) as a theoretical framework, this thesis aims to investigate the extent to which urban community gardens can strengthen both social and ecological values, as well as promote relational connections between people and the agricultural landscape. In this way, alternative approaches to managing nature-based solutions are tested to promote a diversity of species and organisms. The thesis is based on a triangulation of methods comprising semi-structured interviews, document analysis and participant observation.

The findings of this thesis show that participants in the community gardens develop strong emotional and place-based connections to the agricultural landscape. The management of these gardening sites is based on relational and co-creative approaches and cultivation methods that promote soil health, biodiversity and social values. At the same time, the long-term stability of these activities is constrained by external factors, particularly due to dependence on land and property owners, which hinders the long-term conditions for promoting nature-based thinking. Given the practical difficulties of fully achieving nature-based thinking, the fi ndings suggest that NBT can instead be seen as an idealistic vision of how nature-based solutions can be managed in harmony with nature and other living species.