Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Birch (Betula spp.) is a naturally abundant species across the boreal forests of Sweden, Latvia and Estonia, yet its industrial utilization differs significantly between the countries. While in Latvia, a significant proportion of their birch resources go toward higher-value products like
veneer, plywood and sawn wood, Sweden processes approximately 99.3% of its birch industrial roundwood as pulpwood, which is one of the lowest-value uses of the material. This thesis investigates the structural, historical and economic factors that explain this difference.
Through a comparative analysis of forest resources, value chain allocation and industry across the countries, this study finds that Sweden’s underutilization of birch is not primarily resource driven. Sweden has approximately 414.7 million m³ of birch growing stock, which is substantially
more than that of Latvia or Estonia. The difference is tied to how the industrial system has developed in Sweden over more than a century, shaped by path dependence through three mechanisms: sunk costs in conifer focused forest management, learning effects focused on spruce and pine management and adaptive expectations that prevent forest owners and the industry from investing without assurance that the other side will act first.
The study concludes that overcoming Sweden’s birch lock-in will require coordinated action on multiple fronts at the same time: development through mixed species forest management, investment in hardwood processing capacities, regulatory progress on CE certification for birch in
structural applications, and more research geared towards mixed species silviculture.

Björk (Betula spp.) är en naturligt förekommande art i de boreala skogarna i Sverige, Lettland och Estland, men dess industriella användning skiljer sig avsevärt mellan länderna. Medan en betydande andel av Lettlands björkresurser går till högt värderade produkter som faner, plywood och sågvirke, så förädlas cirka 99.3% av Sveriges industriella björkvirke som massaved, vilket är en av de lägsta värdeanvändningarna av materialet. Denna uppsats undersöker de strukturella, historiska och ekonomiska faktorer som förklarar denna skillnad. Genom en jämförande analys av skogsresurser, värdekedjor och industri i de tre länderna finner denna studie att Sveriges underutnyttjande av björk inte främst är resursdrivet. Sverige har cirka 414.5 miljoner m³ björk i virkesförrådet, vilket är betydligt mer än vad Lettland eller Estland har.
Skillnaden är kopplad till hur industrin har utvecklats i Sverige över tid, och formats av stigberoende genom tre mekanismer: sjunkna kostnader i barrträdsfokuserad skogsförvaltning, inlärningseffekter inriktade på gran och tallskötsel samt adaptiva förväntningar som hindrar
skogsägare och industrin från att investera utan säkerheten att den andra parten kommer att agera först.
Studien drar slutsatsen att för att bryta Sveriges björkanvändingsmönster krävs det samordnade åtgärder på flera fronter samtidigt: utveckling genom blandskogsskötsel, investeringar i lövträdsförvaltningskapacitet, regulatoriska framsteg gällande CE-märkning av björk i byggkonstruktioner samt mer forskning inriktad på skogsskötselmetoder inriktade på blandskog.