Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dagens urbana miljöer, präglade av ständig stimulans och högt tempo, blir möjligheterna till paus, refl ektion och mental återhämtning allt mer begränsade. Denna studie undersöker vilka kvaliteter som gör att ett landskap upplevs som kontemplativt och hur dessa kvaliteter kan identifi eras och utvärderas inom landskapsarkitektur.
Fokus ligger på att analysera och granska Contemplative Landscape Model (CLM) som ett verktyg i praktisk tillämpning. Vidare studeras två kontrasterande trädgårdar, Generalife i Granada och Calouste Gulbenkian i Lissabon, genom åtta utvalda landskapsvyer. Dessa platser utvärderas både genom fotografi er och platsbesök för att undersöka hur olika former av exponering påverkar upplevelsen av kontemplativa kvaliteter. Studien analyserar även hur sensoriska faktorer, såsom ljud, rörelse och atmosfär, samt variation mellan bedömare påverkar resultaten.
Resultaten indikerar att CLM är ett användbart verktyg för att identifi era rumsliga och visuella egenskaper kopplade till kontemplativ potential. Samtidigt framträdde en tydlig skillnad mellan denna potential och hur platserna faktiskt upplevdes i verkligheten. Sensoriska och kontextuella faktorer påverkade upplevelsen av platserna i hög grad, vilket inte fångades fullt ut av modellen.
Sammantaget visar resultaten att kontemplativa landskap består av mer än spatiala och visuella egenskaper, istället skapas kontemplativa platser genom en kombination av platsens utformning och platsbundna förhållanden. Kontemplativa upplevelser formas till stor del av hur platsen används och påverkas av sin omgivning. Att skapa miljöer som stödjer kontemplation handlar därför inte bara om spatiala kvaliteter, utan också om att minska sensoriska och kontextuella störningar som riskerar att försvaga eller motverka upplevelsen av dessa kvaliteter.

In contemporary urban environments, characterised by constant stimulation and rapid pace, opportunities for pause, refl ection, and mental restoration are getting increasingly limited. This study examines what qualities make a landscape feel contemplative and how these qualities can be identifi ed and evaluated in landscape architecture.
The study applies and critically examines the Contemplative Landscape Model (CLM) through a case study of two contrasting gardens: the historic Generalife Garden in Granada and the modern Calouste Gulbenkian Garden in Lisbon. Eight selected views were evaluated using image-based and on-site approaches to explore how different forms of exposure infl uence the interpretation of contemplative qualities. Sensory conditions and differences between evaluators were also examined.
The fi ndings indicate that CLM provides a useful structure for analysing landscape qualities associated with contemplative potential. However, at several of the views a clear gap was identifi ed between the contemplative potential and the on-site experience. At the sites sensory and contextual factors played a signifi cant role but were not always fully captured by the model.
Overall, the results suggest that contemplative landscapes consist of more than spatial and visual qualities, instead they are created through a combination of spatial design and on-site conditions. Contemplative experiences are strongly shaped by how places are used and affected by their surroundings. Creating environments that support contemplation therefore depends not only on spatial qualities, but also on minimizing sensory and contextual disturbances that could interrupt or weaken the experience of these qualities.