Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hållbarhetsintegrering har blivit en global standard inom finanssektorn, men området präglas fortfarande av en omfattande metodologisk osäkerhet och en brist på standardisering. Denna problematik är särskilt påtaglig inom den sociala dimensionen (S) av ESG, som till sin natur är kvalitativ och subjektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse individuell ESG-läskunnighet har för hur fondförvaltare tolkar och integrerar sociala hållbarhetsaspekter i sina investeringsbeslut under osäkerhet. Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på nio semistrukturerade intervjuer med verksamma svenska fondförvaltare. Det teoretiska ramverket förenar legitimitetsteori, beslutsteori och teorin om meningsskapande för att analysera hur förvaltare navigerar mellan institutionella krav och kognitiva begränsningar.
Resultaten visar att ESG-läskunnighet fungerar som den avgörande bryggan mellan osäker information och praktisk handling. Förvaltare hanterar en omfattande ”blackbox-problematik” genom att utföra personliga granskningar, så kallade ”sanity checks”, där mänsklig kontextualisering och professionellt omdöme väger tyngre än automatiserade betyg från externa dataleverantörer. Vidare belyser studien hur externa chocker, såsom geopolitisk instabilitet och kriget i Ukraina, tvingar fram ett retrospektivt meningsskapande där tidigare etiska sanningar omförhandlas för att upprätthålla organisatorisk legitimitet. Uppsatsen konkluderar att den sociala dimensionens inneboende subjektivitet gör förvaltarens individuella tolkningsförmåga till en kritisk skyddsmekanism mot felaktiga beslut. Studien bidrar med insikten att full standardisering inte ses som odelat önskvärd av praktiker, då ESG-tolkning i grunden förblir ett hantverk där människan fungerar som den slutgiltiga kontrollstationen.

Sustainability integration has become a global standard in the financial sector, yet the field remains characterized by significant methodological uncertainty and a lack of standardization. This issue is particularly evident within the social dimension (S) of ESG, which is inherently qualitative and subjective. The purpose of this thesis is to investigate the significance of individual ESG literacy for how fund managers interpret and integrate social sustainability aspects into their investment decisions under uncertainty. The study employs a qualitative method based on nine semi-structured interviews with Swedish fund managers. The theoretical framework integrates legitimacy theory, decision theory, and sensemaking theory to analyze how managers navigate between institutional demands and cognitive limitations.
The findings reveal that ESG literacy serves as the crucial bridge between uncertain information and practical action. Managers navigate a pervasive "blackbox problem" by performing personal "sanity checks", where human contextualization and professional judgment outweigh automated ratings from external data providers. Furthermore, the study highlights how external shocks, such as geopolitical instability and the war in Ukraine, force a process of retrospective sensemaking where previously held ethical truths are renegotiated to maintain organizational legitimacy. The thesis concludes that the inherent subjectivity of the social dimension makes the individual's interpretive capacity a critical safeguard against erroneous decisions. The study contributes the insight that full standardization is not viewed as entirely desirable by practitioners, as ESG interpretation fundamentally remains a craft where the human analyst acts as the final control station.