Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I takt med att restaurering och bevarande av ängs- och betesmarker har fått en ökad prioritet i EU har mer resurser lagts på olika nationella indikatorsinventeringar med fokus på ängsfjärilar. I Sverige har en nationell inventering av fjärilar och humlor i ängs- och betesmarker pågått sedan 2006 för att övervaka tillståndet av det svenska jordbrukslandskapet. Fjärilar har länge setts som en bra indikator för gräsmarker på grund av deras snabba reaktion på habitatförändringar och att de i fält är lätta att känna igen, även om deras effektivitet som indikatorer ifrågasatts. Flertalet studier visar att artrikedomen av fjärilar ofta ökar i det tidiga skedet av igenväxning i takt med att fler ängsgeneralister tillkommer, medan en längre tid av upphörd hävd ofta visar en minskning av både artrikedom och abundans av ängsgynnade fjärilar. Uppsatsens syfte var därför att undersöka om det från fjärils- och humleinventeringen går att se en förändring av ängsfjärilars abundans och artrikedom utifrån ängs- och betesmarkernas hävdstatus. En ny variabel för hävdstatus skapades för att statistiskt testa hur arterna och artrikedomen förändrades mellan åren 2006 och 2020.
Resultaten visade inget positivt samband mellan igenväxning och en minskning av ängsspecialister, medan det fanns viss korrelation mellan en ökning av ängsgeneralister och igenväxning. Ingen signifikant ökning av artrikedom påträffades i de marker som blivit ohävdade. Resultaten kan visa på att det i bedömningen av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker behövs fler element såsom blomrikedom, vegetationshöjd, andel träd och buskar eller andra pollinatörsgrupper som indikatorer.

As restoration and conservation of semi-natural grasslands have received greater priority in the EU, more resources have been invested in various national monitoring projects of butterflies. In Sweden, a national inventory of butterflies and bumblebees in semi-natural grasslands has been ongoing since 2006 to monitor the status of the agricultural landscape. Butterflies as bioindicators of grasslands have been the norm because of their fast reaction to changes in the environment and the fact that they are easy to identify. Despite this, the role of butterflies as indicators of other pollinators have been questioned. Previous studies have shown that species richness as well as the abundance of grassland generalists increase in the early stages of abandonment. While a longer period of interrupted grazing and mowing shows a decrease in both species richness and the abundance of grassland specialists. The aim of this study was to examine whether the abandonment of managed grasslands has an impact on the abundance and species richness of butterflies using data from the Swedish Inventory of Butterflies and Bumblebees. A new variable including the status of the grasslands was applied to test how species and species richness changed between 2006 and 2020.
The results showed no positive correlation between abandonment and the decrease in more specialized grasslands species, while there was some correlation between an increase of more generalized butterflies and abandonment. Furthermore, no significant increase in species richness was found in the abandonment of managed grasslands. The results may indicate that in assessing the biodiversity of semi-natural grasslands, more elements are needed, such as flower richness, vegetation height, other pollinators and the abundance of trees and shrubs.