Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vi lever i en tid präglad av klimatförändringar och dess påverkan på landskapet är tydlig. Landskapets miljömässiga signaler, som översvämningar och torka, kommunicerar akuta behov av förändrade planeringsstrategier. I stället för att enbart informera om klimatförändringarnas påverkan har ett nytt fokus vuxit fram, med målet att diskutera hur vi ska planera för och forma en hållbar övergång och resilient framtid. Detta är en utmaning där scenariobyggande kan vara ett verktyg i processen mot en hållbar planering.
Detta arbete undersöker landskapets roll i scenariobyggande samt hur landskapskaraktärer och landskapet kan agera dialogstärkande verktyg. Detta då landskapet utgör grunden för mänsklig existens och är en viktig del i planeringen för en hållbar framtiden men som ändå lätt missförstås på grund av en otränad förmåga att läsa landskapet. Samt att det finns risk att det fragmenteras av olika professioner och aktörer som behandlar landskapet som en neutral exploateringsyta. Genom att utgå från hur landskapet kommunicerar, hur det kan läsas och rollen det spelar i hållbarhet, belyses vikten av att ta landskapet i
beaktning i scenariobyggande. Uppsatsen diskuterar vidare användningen av scenariobyggande och futuring som metodologiska verktyg för att hantera framtidens osäkerheter. Genom att framställa visuellt landskapsmaterial undersöks hur landskapet och visuell representation diskuteras och hur det kan främja engagemang och dialog i scenariobyggande. Särskilt fokus är på vattendraget Nissan och orten Oskarström, där scenariobyggande används i workshopformat för att diskutera framtida översvämningsproblematik i Halmstads kommun.

We live in an era characterized by climate change, and its impact on the landscape is evident. Environmental signals, such as floods and droughts, communicate an urgent need for revised planning strategies. A new focus has emerged; instead of merely informing about impacts, the goal is to discuss how we should plan for and shape a sustainable transition and future. This is a challenge where scenario building can serve as a tool in the process toward sustainable planning. This study examines the role of the landscape in scenario building and planning dialogues, as well as how landscape characters and the landscape itself can act as tools to strengthen dialogue. This is grounded in the fact that the landscape constitutes the basis for human existence and is a vital part of planning for a sustainable future, yet it is often easily misunderstood due to an inability to "read" the landscape. Furthermore, there is a risk of fragmentation by different professions and actors who treat the landscape as a neutral surface for exploitation. By starting from how the landscape communicates, how it can be read, and its importance for sustainability, the necessity of considering the landscape in scenario building is highlighted. The thesis further discusses the use of scenario building and "futuring" as methodological tools for managing future uncertainties. By producing visual landscape material, the study also investigates how the landscape and visual representation are discussed and how they can promote engagement and dialogue in scenario building. A specific focus is placed on water and the town of Oskarström, where scenario building is utilized in a workshop format to discuss future flooding issues within Halmstad Municipality.