Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bestånd. Det unika med detta projekt är storskaligheten i användandet av slampellets och slamgranuler som ett förädlat bionäringsmedel. Projektet är finansierat av bland andra Sveaskog, LKAB och SLU. Tidigare studier visar på en långsiktig effekt vid gödsling med bionäring, medan denna studie undersöker bionäringens tillväxteffekt redan efter två år. Förhoppningarna med detta projekt är att sambandet mellan gödsling (mineral- och biogödsling) och ökad tillväxt samt uppbindning av CO2 (koldioxid) ska säkerställas, detta för att kunna öka nyttan av den boreala skogen som kolsänka. Genom att fastställa detta samband möjliggörs utvecklingen av ett handelssystem för uppbindningsrätter som kan kopplas samman med det befintliga handelssystemet med utsläppsrätter. Principen med uppbindningsrätterna bygger på att skogsägaren får betalt för åtgärder som skapar en ökad tillväxt och uppbindning av CO2.

Gödslingen till denna studie genomfördes 2006. Varje bestånd är uppdelat i tre olika områden. Ett område är ogödslad kontroll, ett är mineralgödslat med en giva om 150kg N/ha och det sista området är gödslat med två olika givor bionäring bio a 540 kg N/ha och bio b 710kg N/ha. För att fastställa tillväxten för de olika behandlingarna klavades totalt 236 provytor 2007 och sedan igen 2009.

Studiens resultat är bland annat följande:
• Samtliga gödslingsbehandlingar har ökat tillväxten och uppbindningen av CO2 med minst 60 % och ända upp till 200 %.
• Under försöksperioden på två år har tillväxten ökat mest på de mineralgödslade områdena.
• Behandlingen bio a har ökat uppbindningen av CO2 med mellan 8,1 och 10,5 ton/ha under två år.

Följande slutsatser har dragits av resultaten:
• Gödsling ökar tillväxten vilket ökar CO2-bindningen.
• Under en tid av två år är mineralgödsling effektivare än gödsling med bionäring
• Gödsling av yngre tallskog ökar koldioxidbindningen med ca 10 ton/ha.
• Gödslingen med bionäring ger en tydlig tillväxteffekt redan inom 2 år.
• Högst tillväxt och koldioxidbindning sker i välsluten medelåldersskog.

This study is part of a larger research project concerning carbon dioxide sequestration in northern Sweden. The testing grounds are situated within Sveaskogs properties in Norrbotten. The entire project comprises 800 hectares of which approximately 600 hectares are fertilized plots and 200 hectares are unfertilized control plots. This study comprises 137 hectares fertilized plots and 50 hectares of unfertilized control plots at three different locations. The project is unique as it concerns the use of pelletized sewage sludge as a refined biological fertilizer in a very large scale. The project is financed by Sveaskog, LKAB and SLU among others. Previous studies show that fertilization with biological fertilizers have a long term effect on forest growth. This study examines the growth response after as short a period of time as two years. It is expected to establish a relationship between fertilization (both artificial and biological) and carbon dioxide sequestration. This will enable the increase of the use of boreal forest as a carbon sink. By establishing this relationship the development of a trading scheme for carbon dioxide sequestration that can be integrated with the existing trading scheme for emitting allowances. The new trading scheme awards credits to forest owners who, with the aid of fertilization, manages their properties with a resulting increase in forest growth and therefore higher carbon dioxide sequestration.

On the basis of this study the following results have been concluded:
• All fertilization treatments have increased the carbon dioxide sequestration by at least 60 % and up to 200 %.
• During the two year trial period the highest increase in forest growth has been observed on the plots treated with an artificial fertilizer.
• The treatment Bio A increased the carbon dioxide sequestration with between 8.1 and 10.5 tons.

On the basis of this study’s results the following conclusions have been drawn:
• Fertilization increases forest growth and consequently carbon dioxide sequestration.
• Artifical fertilizer is more effective than biological fertilizer for at least the two years directly following fertilization.
• Fertilization of younger pine forest increases carbon dioxide sequestration with approximately 10 ton/hectare.
• Fertilization with a biological fertilizer shows a clear growth response already within two years.
• Highest growth response and increased carbon dioxide sequestration occurs in stands with larger volume.