Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studien undersöker hur orkidén knärot (Goodyera repens L.) påverkas av skärmskogsbruk jämfört med kalhyggesbruk och referensområden där det inte utfördes skogsskötselåtgärder. Hypotesen var att både antal bladrosetter och deras medeldiameter skulle minska mest på kalhygget, följt av skärmskogen och sist referensområdet. Studien genomfördes i tallskog (Pinus sylvestris L.) i Heby kommun, Uppland. Metoden var BACI (before-after-control-impact) med uppföljande inventering av provytor 1–1,5 år efter avverkning. Tre områden med totalt 90 provytor à 0,25 m² ingick i studien. Analys gjordes i R med generaliserade mixade linjära modeller (GLMMs) och linjära mixade modeller (LMMs). Resultatet visade att antal bladrosetter minskat med 83% på kalhygget (p <0,001), med 44% i skärmskogen (p <0,001) och var oförändrat eller svagt ökande (p=0,088, på gränsen till signifikans) i referensområdet. Vidare så minskade bladrosetternas diameter i alla områden under studieperioden (p <0,001), möjligtvis på grund av årstidsvariationer då första inventeringen skedde i slutet av en vegetationsperiod medan uppföljningsinventeringen skedde i början av en vegetationsperiod. Ingen signifikant behandlingseffekt kunde visas på medeldiameter, utom för kalhygge som estimerades minska diametern men där effekten var på gränsen av signifikans (p=0,0822). Medeldiametern divergerade över tid. Efter behandling var kalhyggets medeldiameter signifikant skilt både från referens och skärm, medan den innan bara var skild från referens. De viktigaste slutsatserna från studien är att 1–1,5 år efter avverkning presterar skärmskogsbruk sämre än obrukad skog men bättre än kalhygge vad gäller överlevnad av knärot. För att kunna säga om skärmskogsbruk fortsätter prestera bättre än kalhygge behöver uppföljande studier göras för att undersöka om skillnaderna mellan behandlingarna består, framför allt efter att den överhållna skärmen slutavverkas.

The study compares how the orchid creeping lady’s-tresses (Goodyera repens L.) is impacted by shelterwood (SW) logging, clearcutting and unmanaged reference forests. The hypothesis was that both the number of rosettes and their mean diameter would decrease the most on the cutover, followed by the shelterwood and lastly the reference forest. The method was BACI (before-after-control-impact) with a follow-up inventory conducted 1–1.5 years after logging. Three sites with in total 90 plots sized 0,25 m² were included in the study. Analysis was done in R with generalized linear mixed models (GLMMs) and linear mixed models (LMMs). The result showed that the number of rosettes decreased with 83% on the cutover (p<0.001), with 44% in the shelterwood (p<0.001) and was stable or slightly increasing (p=0.088, almost significant) in the reference area. Furthermore, the rosette diameter decreased significantly (p<0.001) across all groups across the study period, possibly because the first inventory was done at the end of a growing season, while the follow-up inventory was conducted at the beginning of a growing season. No significant effect of treatment on rosette diameter could be shown, except for clearcut where the diameter was estimated to decrease but where the effect was only near-significant (p=0.0822). The average diameter diverged over time. After treatment, the average diameter on the clearcut was significantly different from both reference and shelterwood, whereas before treatment it was only significantly different from reference. The most important conclusion of the study is that 1–1.5 years after logging, shelterwood forests are less successful than unmanaged forests but more successful than clearcuts for survival of G. repens. To determine if shelterwood keeps performing better than clearcuts, follow-up studies are needed to assess whether the differences between the treatments persists over time, particularly follow-up studies need to be done after the shelterwood is cut down.