Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sammanhang: Genom EU:s gröna giv och direktivet CSRD ställs krav på att företag redovisar hållbarhetspåverkan i hela värdekedjan. Detta påverkar producenterna indirekt genom krav på rapportering av data. Lantbrukare upplever redan hög administrativ börda och det saknas kunskap om hur vida rapportering leder till faktiska effekter på hållbarhetsarbetet på gårdsnivå.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka svenska lantbrukares upplevelser av hållbarhetsrapportering och identifiera vad de anser krävs för att den ska leda till effektivt hållbarhetsarbete.

Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med multipel fallstudiedesign där sex lantbrukare från olika produktionsgrenar har intervjuats. Empirin har analyserats med tematisk analys kopplad till insats/effekt-matris och Herzbergs tvåfaktorsteori. Metoden tolkar lantbrukarnas upplevelser och beteenden för att förstå vad som skapar motivation för hållbarhetsarbete.

Resultat: Lantbrukare som rapporterar frivilligt mot ersättning upplever en större effekt på sitt hållbarhetsarbete jämfört med de som rapporterar på grund av certifieringskrav. Respondenterna önskar generellt att se en högre effekt av rapporteringen och kan öka sina insatser för att nå det. Kritiska faktorer för en effektiv hållbarhetsrapportering identifieras som att det ska finnas ekonomiska incitament, information, förtroende och en minskning av dubbelarbete och onödiga uppgifter. Slutsatsen är att de nya regelverken kan vara en möjlighet om det skapar ökad transparens och ett samarbete längs värdekedjan som stöttar producenternas omställning. Praktiska implikationer: För att skapa en grön omställning behöver rapporteringssystemen utformas så de minimerar onödigt arbete och skapar ekonomiskt incitament, information och förtroende för lantbrukare.

Teoretiska implikationer: Studien bidrar teoretiskt genom att använda en motivationsteori för att studera hållbarhetsrapportering ur ett individuellt perspektiv och skiljer mellan hygienfaktorer som skapar frustration och motivationsfaktorer som skapar engagemang hos lantbrukare. Originalitet: Studien belyser ett bristfälligt utforskat område om hur hållbarhetsrapportering påverkar den operativa styrningen hos producenter.

Context: Through EU’s Green Deal and the CSRD directive, requirements are placed on companies to report their sustainability impact throughout the entire value chain. This indirectly affects producers through requirement for data reporting. Farmers already experience a high administrative burden, and there is a lack of knowledge regarding the extent to which reporting leads to actual effects on sustainability work at farm level.

Purpose: The purpose of this study is to investigate Swedish farmer’s experiences of sustainability reporting and to identify what they believe is required for it to lead to effective sustainability work.

Methods: The study applies a qualitative research strategy with a multiple case study design, where six farmers from different production sectors have been interviewed. The empirical data has been analyzed using thematic analysis linked to an impact/effort-matrix and Hertzberg’s two-factor theory. The method interprets the farmer’s experiences and behaviors to understand what creates motivation for sustainability work.

Results: Farmers who report voluntarily in exchange for compensation experience a greater impact on their sustainability work compared to those who report due to certification requirements. The respondents generally wish to see a higher impact from the reporting and can increase their efforts to achieve it. Critical factors for effective sustainability reporting are identified as financial incentives, information, trust and a reduction in duplicate work and redundant tasks. The conclusion is that the new regulations can present an opportunity if they create increased transparency and cooperation along the value chain that supports the producers’ transition.

Practical implications: To create green transition, reporting systems need to be designed to minimize unnecessary work and create financial incentives, information and trust for farmers. Theoretical implications: The study contributes theoretically by using a motivation theory to examine sustainability reporting from an individual perspective, distinguishing between hygiene factors that reduce frustration and motivation factors that create engagement for farmers. Originality: The study highlights an under-researched area regarding how sustainability reporting affects the operational management of producers.