Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

När kommuner bygger tätare städer kan samnyttjande av förskolegårdar, skolgårdar och park bli en möjlig strategi för att effektivisera markanvändning. Samnyttjande innebär att skolor och förskolor delar sina utemiljöer med allmänheten eller använder närliggande parker som en förlängning av skolgården (Boverket 2023a). Men hur fungerar detta i praktiken? Vilka konsekvenser får det för barns möjligheter att leka och utvecklas i gröna miljöer?

Denna studie undersöker hur Malmö stad, Helsingborgs stad samt Trelleborgs kommun arbetar med samnyttjande av förskolegårdar, skolgårdar och parker. Genom analys av litteratur om samnyttjande samt barns behov av gröna utemiljöer, analys av riktlinjer i kommunernas planeringsdokument, samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner på kommunerna, visar studien att det finns en tvetydighet mellan teori och praktik, och att kommunerna har olika tillvägagångssätt när det gäller samnyttjande. Kommunerna betonar även att säkerhetsfrågan fått en tydligare roll i planeringen, vilket påverkar gestaltning av förskolegårdar och skolgårdar samt möjligheter till samnyttjande.

Studien visar att samnyttjande som strategi inte är en enkel lösning. Även om samnyttjande kan bidra till att förbättra barns tillgång till gröna utemiljöer i teorin, så krävs det tydliga riktlinjer, extra resurser och noggrann planering för att det ska gynna barn på rätt sätt. Samnyttjande i praktiken riskerar att leda till minskad friyta, försämrad kvalitet på lekmiljöerna och ökade utmaningar för pedagoger och förvaltare. Studien visar att barns behov av gröna och trygga utemiljöer bäst tillgodoses inom skolans eller förskolans egna ytor, medan samnyttjande främst bör ses som ett komplement – inte en ersättning.

As municipalities develop denser cities, the shared use of preschool playgrounds, schoolyards, and parks may become a potential strategy for making land use more efficient. Shared use refers to situations where schools and preschools share their outdoor environments with the public or use nearby parks as an extension of the schoolyard (Boverket 2023a). But how does this work in practice? What consequences does it have for children’s opportunities to play and develop in green environments? This study examines how the municipalities of Malmö, Helsingborg, and Trelleborg work with the shared use of preschool playgrounds, schoolyards, and parks. Through an analysis of literature on shared use and children’s needs for green outdoor environments, an analysis of guidelines in municipal planning documents, and semi-structured interviews with municipal officials, the study shows an ambiguity between theory and practice, as well as variations in how the municipalities approach shared use. The municipalities also emphasize that safety concerns have gained a more prominent role in planning, which affects the design of preschool playgrounds and schoolyards as well as the possibilities for shared use.

The study shows that shared use as a strategy is not a simple solution. Although shared use may theoretically contribute to improving children’s access to green outdoor environments, clear guidelines, additional resources, and careful planning are required for it to benefit children appropriately. In practice, shared use risks leading to reduced open space for children, lower quality play environments, and increased challenges for educators and administrators.

The study indicates that children’s needs for green and safe outdoor environments are best met within the school’s or preschool’s own premises, while shared use should primarily be considered a complement - not a replacement.