Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter nattlandskapets mörker har, med fokus på hur dessa miljöer kan gestaltas och uppmuntra till rekreation. Syftet innefattar också att bidra med ny kunskap om vad som gör mörka miljöer både läsbara och rika på upplevelser. Med tanke på Sveriges långa perioder av mörker väcks frågor gällande den rumsliga och estetiska upplevelsen,
gestaltningen och hur parker kan utveckla och bibehålla mörkrets kvaliteter med ett medvetet tillvägagångsätt. Litteraturen behandlar mörkrets unika kvaliteter, möjligheter och begränsningar.
Med hjälp av den teoretiska bakgrunden formas min metod till en kartbaserad fallstudie som använder sig av symboler och färger för att registrera upplevda rumsliga strukturer under
promenaden. Mörka delar av de urbana parkerna söks aktivt upp för att kunna svara på mina frågeställningar. Parkerna ligger i Göteborg, Malmö och Lund och ger en inblick i vad som gör mörker läsbart och orienterbart. Platserna ger möjlighet till rekreation och estetisk kvalitet även i
de mörka partierna. Slutsatsen är att mörker, med hjälp av omgivande belysning, kan upplevas som läsbart och orienterbart när reflekterande material och landskapselement utgör övergången mellan mörker och ljus. Med hänsyn till platsens kontext kan belysningens mängd minskas och
placeras strategiskt för att gradvis övergå i mörker, vilket kan bidra till att mörkrets unika kvalitet bevaras.

The purpose of this study is to investigate the possibilities offered by the darkness of the nightscape, with a focus on how these environments can be shaped to encourage recreation. The purpose also includes contributing new knowledge about what made dark environments both
legible and rich in experiences. Considering Sweden´s long periods of darkness, questions are raised concerning the spatial and aesthetic experience, landscape design, and how parks can develop and maintain the qualities of darkness with a conscious approach. The literature examines
the unique qualities, possibilities, and limitations of darkness. Based on the theoretical background, my method takes the form of a map-based case study that uses symbols and colours to record perceived spatial structures during the walk. Dark areas of the urban parks are actively
sought out to be able to answer my questions. The parks are located in Gothenburg, Malmö, and Lund, and they provide insight into what gives darkness legibility and orientation. The places provide opportunities for recreation and aesthetic quality, even in their darker areas. The
conclusion is that darkness, with the help of ambient lighting, can be experienced as legible and
navigable when reflective materials and landscape elements constitute the transition between darkness and light. Taking the context of the site into account, the amount of artificial light could have been reduced and strategically placed to gradually transition into darkness, which can help
preserve the unique quality of darkness.