Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästars och människors har olika sätt att kommunicera. Hästen är mycket känslig för icke-verbal kommunikation medan människan gärna uttrycker sig verbalt. Människan måste därför lära sig att kommunicera på hästens vis, men vid stor prestationsängslan är det svårare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan häst och ryttare. Prestationsängslan är ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och även lite inom utländsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport. Studiens problem är att vi inte vet mycket om hur ryttarens prestationsängslan påverkar prestationen. Syftet med studien var att mäta anxiety i samband med tävlingsliknande träning för att se hur prestationsänglan förhåller sig till en ryttares prestation. Studiens frågeställningar var: Finns det något samband mellan kognitiv anxiety och resultat vid träningstävling? Finns det något samband mellan somatisk anxiety och resultat vid träningstävling? Finns det något samband mellan självförtroende och resultat vid träningstävling?
Studiens hypoteser var: För hög och för låg kognitiv anxiety påverkar resultat vid träningstävling negativt, för hög och för låg somatisk anxiety påverkar resultat vid träningstävling negativt samt att ett högre självförtroende ger en högre poäng på dressyrryttartestet.
Försökets deltagare bestod av 22 stycken av Ridsportsgymnasiets elever i årskurs två på Ridskolan Strömsholm. Hästarna var i åldrarna 14-22 år med utbildningsståndpunkten LA-Msv. Försöket var uppdelat i tre delar – intervju, CSAI-2R (Competitive State Anxiety Inventory – 2Revised) och ett dressyrryttartest. Eleverna delades in i tre olika grupper efter hur mycket tävlingserfarenhet de hade (”liten”, ”mittemellan”, ”stor”), hur starka de var i sin ridning (”stark”, ”normal”, ”svag”) samt hur bra de presterade på dressyrryttartestet (”högst”, ”medel”, ”lägst”). Därefter bearbetades resultatet statistiskt. Variansanalys (ANOVA) gjordes i statistiskprogrammet SigmaStat version 3.5. Olika tester genomfördes där man jämförde de olika grupperna med avseende på olika faktorer.
Sambanden för resultatet på dressyrryttartestet och somatisk anxiety visade att en högre somatisk anxiety gav ett lägre självförtroende för både ”stark” (R2=0,72) och ”svag” (R2=0,83). För ”svag” fanns ett samband (R2=0,72) för resultatet på dressyrryttartestet och skattningen av kognitiv anxiety. ”Svag” och ”stark” visade mot att en högre kognitiv anxiety ger ett högre resultat på dressyrryttartest. ”Svag” visade på att ett högre självförtroende gav ett lägre resultat på dressyrryttartestet. Sambandet var mycket starkt (R2=0,98). Det fanns ett samband (R2=0,80) mellan kognitiv anxiety och självförtroende för ”svag” där en högre kognitiv anxiety gav ett lägre självförtroende. Sambandet mellan kognitiv och somatisk anxiety (R2=0,52) visade att en hög skattning på kognitiv anxiety gav en hög skattning på somatisk anxiety. Populationen delades inte in i grupper här då det inte fanns någon signifikant skillnad för de olika grupperna med avseende på dessa faktorer. Hela populationen visar på ett samband ((R2=0,52) mellan kognitiv och somatisk anxiety.
Sambandet mellan kognitiv anxiety och prestation för ryttare vid träningstävling i den här studien visar på att en högre kognitiv anxiety leder till en bättre prestation för ”stark” och ”svag”. Den här studien visar på ett samband mellan somatisk anxiety och prestation för ryttare vid träningstävling där en högre somatisk anxiety leder till en bättre prestation för ”stark” och ”svag”. Sambandet mellan självförtroende och ryttarens prestation vid träningstävling i den här studien visade att ett högre självförtroende gjorde att ryttaren presterade sämre för ryttarna i ”svag”.