Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trampdynehyperkeratos har kliniskt karaktäriserats hos fem hundraser: kromfohrländer, rottweiler, irländsk terrier, norfolk terrier och dogue de bordeaux. Hos samtliga av dessa hundraser har sjuk-domen kunnat konstateras vara av genetiskt ursprung. Den kliniska bilden hos dessa hundraser varierar från milda symtom såsom förtjockade trampdynor till mer allvarliga symtom såsom lesioner, blödningar i trampdynorna och smärtorsakad hälta.
Denna sjukdom har nu även diagnosticerats hos två hundar av rasen tysk schäfer, som tidigare inte identifierats vara drabbad av sjukdomen. Dessa två hundar är halvbröder med olika mödrar men gemensam fader. Föräldradjuren och kullsyskonen till de insjuknade hundarna är kliniskt fria från sjukdomen. Gemensamma symtom för de två schäferhundarna är förtjockade trampdynor samt fissurer i dessa. Fissurerna kan ibland vara blödande. Båda hundarna uppvisar tecken på smärta från tassarna i form av ovilja att stödja och gå på dessa samt hälta.
Det saknas idag kunskap om trampdynehyperkeratos hos tyska schäfrar då denna ras tidigare inte varit drabbad av sjukdomen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att undersöka huruvida denna förekomst av trampdynehyperkeratos hos tyska schäfrar är orsakad av två av de tidigare identifierade kausala genetiska varianterna i generna FAM83G och DSG1. Resultat från denna kandidatgen-studie visar att de insjuknade hundarna innehar vildtyp-varianterna för båda dessa gener. Detta innebar att de tidigare identifierade genetiska varianterna i generna FAM83G och DSG1 inte förekommer hos de två insjuknade tyska schäferhundarna.
Ytterligare två genetiska varianter har tidigare identifierats som kausala till trampdynehyperkeratos hos hund av raserna norfolk terrier och dogue de bourdeaux. Dessa genetiska varianter förekommer i generna KRT10 och KRT16. Vidare förekommer även ytterligare flertalet genetiska varianter bakom motsvarande sjukdom hos människa, palmoplantar keratoderma. Då denna studie inte kunde påvisa den kausala genetiska varianten bakom trampdynehyperkeratos hos tysk schäfer, är vidare forskning i ämnet nödvändigt. Detta skulle kunna genomföras efter liknande metod som användes i denna studie, alternativt genom helgenomsekvensering.

Footpad hyperkeratosis has successfully been identified in five different dog breeds: Kromfohr-länder, Rottweiler, Irish Terrier, Norfolk Terrier and Dogue de Bordeaux. This disease has been ascertained to be of hereditary origin in all affected dog breeds. The disease profile in these dog breeds vary from mild symptoms such as hyperplastic footpads to more severe symptoms such as lesions, bleedings from the footpads and pain-induced limp.
Recently this disease has been diagnosed in two German Shepherds, a breed which has previously been unaffected by this disease. The two affected dogs are half-brothers with different mothers but the same father. The parent dogs and littermates of the two affected dogs are clinically free of the disease. Shared symptoms between the two affected dogs are hyperplastic footpads with fissures, which at times can bleed. Similarly, both dogs show signs of pain from their footpads, which include reluctance to stand on the footpads and properly walk.
There is limited knowledge about footpad hyperkeratosis in German Shepherds in the scientific field today, as this disease had not been identified in this dog breed before. For this reason the purpose of this study is to examine whether or not the occurence of footpad hyperkeratosis in German Shepherds is caused by two of the already identified genetic variants in the genes FAM83G and DSG1. The results from this study show that both affected dogs have wildtype-variant for these genes. The indication of these results is that the earlier identified genetic variants within the genes FAM83G and DSG1 are not present in the affected dogs that participated in this study.
Additionally two other causal genetic variants have been linked to footpad hyperkeratosis in dogs, specifically of the breeds Norfolk Terrier and Dogue de Bourdeaux. The genes in which these addi-tional genetic variants are present are KRT10 and KRT16. Furthermore other genetic variants have been identified in the corresponding disease affecting humans, palmoplantar keratoderma. As this study could not specify the causal genetic variant behind footpad hyperkeratosis in German Shep-herds, additional research on the subject is necessary. This could be done through similar methods as used in this study, alternatively through whole genome sequencing.