Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under 1800-talet skedde det en insats för att uppmuntra till odling av köksväxter och
hållande av blomsterväxter, i trädgård och boningsrum. Ett exempel på detta är den
litteratur som riktade sig mot den bredare allmänheten. En som var verksam inom
fenomenet var botanisten Nils Lilja. I denna uppsats har hans, och flera andra texter,
lästs och analyserats för att utläsa de bakomliggande motivationerna till att skriva
dessa odlingsuppmuntrande verk. De har sats i en samtida kontext som utgörs av den
romantiska filosofiska strömningen som påverkade 1800-talets tänkande, samt med
politiska beslut som anses ha påverkat förutsättningarna för att bedriva småskalig
odling.
Analysens resultat blev två huvudteman: nyttan samt nöjet av att odla och hålla sig
med växter. Nyttan är till största del kopplad till odling av köksväxter, och nöjet till
odling av blommande växter, med ”skönhet” som ett centralt begrepp. Dock finns det
ett överlapp mellan de två teman, till exempel så beskriv intresset som kan uppstå
hos betraktaren då blommor studeras, vilket i sig kan vidare leda till en nyttig
kunskap.
Resultatet visade också tendenser på hur den romantiska filosofins ideal som var
som störst i början av 1800-talet, kan ha spelat en roll i hur vissa författare valde att
uttrycka sig i sin motivation kring ämnet. Dessa uttryck kan spåras till tidigare delen
av den undersökta perioden, men resultatet är inte tillräckligt entydigt för att fastslå
det ett faktum.
Liljas texter har visats vara mycket influerade av de romantiska idealen, sannolikt
på grund av hans tid vid Lunds universitet, där han hade Elias Fries och Carl Adolph
Agardh som lärare. Den andra litteraturen visar också tendenser på denna influens,
men blev också påverkade av de mer praktiska erfarenheterna som de författarna
hade, och även det politiska beslutet som togs 1842, då folkskolestadgan röstades
igenom, vilket grundade den svenska folkskolan.

During the 19th century an effort was made to promote garden cultivation and
keeping flowering plants indoors. An example of this was trough gardening literature
aimed towards the general public. A botanist who published texts in this regard was
Nils Lilja. In this essay, his and several other texts, that had the intention to enhance
garden cultivation and make knowledge on gardening more available, have been
analysed. The texts are contextualized with the contemporary philosophical ideals,
and political decisions that made this promoting activity both necessary and possible.
The analysis results show two main themes: benefit as well as enjoyment of garden
cultivation and keeping flowering plants. The benefit is largely connected to the
plants grown for consumption, and the enjoyment to the plants grown for decorative
purposes, with “beauty” as a central phrase. Although there is an overlap, for example where the beauty in the flowers and plants could make the beholder more interested
to learn about them, and therefore it became a benefit as well as an enjoyment.
The analysis also shows, in accordance with the philosophical ideals at the time, a
tendency of promoting flowers and gardening for its beauty in the earlier part of the
19th century, and for its practical benefits in the latter part of the century, but the
texts analysed in this essay are not enough to say anything definite about that.
Liljas texts are heavily influenced by the romantic ideals, most likely influencing
him during his academic studies. The other literature shows some tendencies to
influenced by this as well, but also by the more practical experiences the authors had,
as well as the political decision that founded the public school.