Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker hur begreppet atmosfär kan förstås och användas som verktyg inom landskapsgestaltning, och baseras på ett konstnärligt utforskande av området Majviken i Göteborg. Syftet är att utveckla kunskap om hur atmosfär kan identifieras, tolkas och omsättas i praktiska gestaltningsprocesser. Studien kombinerar teoretiska analyser med platsbaserade metoder, där litteraturstudier belyser atmosfären ur humanistiska, arkitektoniska och samhällsvetenskapliga perspektiv, och fältstudier, observationer, fotografering, skissande och analyser identifierar rumsliga och sinnliga upplevelser på platsen. Som teoretiskt och praktiskt verktyg används Göteborgs kommuns strukturidé-material för att pröva hur principer för atmosfärisk gestaltning kan omsättas i praktiken.
Resultaten visar att atmosfär uppstår i samspelet mellan subjektiva upplevelser, platsens materiella förutsättningar och de sociala och sensoriska sammanhang som rummet ingår i. Atmosfären kan inte fångas med en enskild metod eller ett avgränsat perspektiv, men kan observeras, analyseras och gestaltningsmässigt närmas. Studien visar också hur fler individers upplevelser, årstidernas skiftningar och platsens långsamma förändring kan integreras i designprocessen. AI och digitala verktyg kan stödja analys och gestaltning, men den kroppsliga, sinnliga och emotionella relationen till platsen förblir central för meningsfullt gestaltande.
Sammanfattningsvis framhäver studien atmosfärens potential som verktyg för att fördjupa upplevelsen och utveckla landskapets karaktär, och betonar att förståelsen av atmosfär och landskapsgestaltning är en pågående process där erfarenhet, reflektion och metodik tillsammans skapar miljöer som både känns, upplevs och lever tillsammans med människorna som vistas där.

This study examines how the concept of atmosphere can be understood and used as a means within landscape design, and is based on an artistic exploration of the Majviken area in Gothenburg. The aim is to develop knowledge about how atmosphere can be identified, interpreted, and translated into practical design processes. The study combines theoretical analyses with site-based methods, where literature studies illuminate atmosphere from humanistic, architectural, and social-scientific perspectives, and field studies, observations, photography, sketching, and analyses identify spatial and sensory experiences on site. As both a theoretical and practical means, the City of Gothenburg’s structural framework materials are used to test how principles for atmospheric design can be applied in practice.
The results show that atmosphere arises in the interplay between subjective experiences, the material conditions of a place, and the social and sensory contexts in which the space is embedded. Atmosphere cannot be captured through a single method or a limited perspective, but it can be observed, analysed, and approached through design. The study also demonstrates how the experiences of multiple individuals, seasonal shifts, and the slow transformation of the site can be integrated into the design process. AI and digital tools can support analysis and design, but the bodily, sensory, and emotional relationship to the place remains central for meaningful design work.
In summary, the study highlights the potential of atmosphere as a means for deepening experience and developing the character of a landscape, and emphasizes that the understanding of atmosphere and landscape design is an ongoing process in which experience, reflection, and method together create environments that are felt, perceived, and lived together with the people who inhabit them.