Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The transition to a circular bioeconomy places dual pressures on the Nordic forestry sectors; the internal necessity for operational efficiency and the external demand for rigorous legal compliance and transparency. While high-level governance differences are understood, the specific administrative realities at the operational level remain obscure. This study compares the administrative systems for wood procurement in Sweden, Norway, and Finland to identify workflow and documentation variations, explain their institutional drivers, and the key practices and hindrances.

Using a qualitative multiple-case research design, the study synthesized documentary analysis with semi-structured interviews, including 14 respondents from industrial corporations, forest owner associations, and regulatory bodies. The data were analysed through a conceptual framework of Business Process Management (BPM), Supply Chain Visibility (SCV), and Institutional Theory.

The results identify three distinct national models. Norway follows an Internal Trust Model characterized by linear workflows and high speed but low external transparency. Sweden utilizes a Public Transparency Model defined by mandatory harvest notifications that provide high transparency but create administrative friction. Finland employs a Digital Integration Model where automated data exchange integrates regulatory instructions directly into operational plans.

The study concludes that these variations are shaped by distinct institutional approaches to supervision versus trust. Because the documentation burden is not expected to diminish, the sector must move beyond viewing efficiency and compliance as a trade-off. To demonstrate trustworthiness through traceability and transparency while maintaining high operational efficiency, the sector must prioritize a system perspective that integrates robust IT systems, optimized workflows, and industry-wide data standardization. These improvements are essential to allow the sector to carry the ever-increasing administrative load during the transition to a circular bioeconomy.

Omställningen till en cirkulär bioekonomi medför en intressekonflikt för de nordiska skogssektorerna: behovet av operativ effektivitet samt ökade krav på spårbarhet och
transparens för att behålla tillit. Medan skillnader i styrning på hög nivå är kända, förblir de
administrativa verkligheterna på operativ nivå okända. Denna studie jämför de administrativa systemen för virkesanskaffning i Sverige, Norge och Finland för att identifiera variationer i arbetsflöden och dokumentation, förklara deras institutionella drivkrafter samt identifiera
hinder och god praxis.
Studien använde en kvalitativ, jämförande flerfalls-metodik som kombinerade dokumentanalys med semistrukturerade intervjuer med 14 respondenter från skogsindustriföretag, skogsägarföreningar och myndigheter. Data analyserades genom ett teoretiskt ramverk som förenar Business Process Management (BPM), Supply Chain Visibility (SCV) och institutionell teori.
Resultaten identifierar tre distinkta nationella modeller: Norge tillämpar en intern tillitsmodell som kännetecknas av linjära arbetsflöden och hög hastighet men låg extern transparens, där man förlitar sig på interna kontrollfunktioner snarare än statliga anmälningar före avverkning.
Sverige följer en offentlig transparensmodell som definieras av obligatoriska avverkningsanmälningar, vilket skapar hög transparens men betydande administrativ friktion
på grund av strukturella väntetider. Finland använder en digital integrationsmodell där anmälan utlöser ett aktivt datautbyte som integrerar bindande myndighetsinstruktioner direkt i de operativa planerna.
Studien drar slutsatsen att dessa variationer formas av tydliga institutionella tryck, särskilt den regulatoriska inställningen till tillsyn kontra tillit. Eftersom dokumentationsbördan inte förväntas minska måste sektorn röra sig bortom att se effektivitet och regelefterlevnad som en avvägning. För att bevisa trovärdighet genom spårbarhet och transparens, och samtidigt bibehålla hög operativ effektivitet måste sektorn prioritera ett systemperspektiv som integrerar robusta system, optimerade arbetsflöden och branschgemensam datastandardisering. Dessa förbättringar är avgörande för att sektorn lättare ska kunna bära
den administrativa bördan under omställningen till en cirkulär bioekonomi.