Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med studien var att undersöka hur olika planteringsförband påverkar volymproduktion, överlevnad, skador och virkeskvalitet hos contortatall (Pinus contorta var. latifolia). Studien baseras på data från ett förbandsförsök anlagt 1989 i Västerbotten från en inmätning som utfördes 2018 vid en beståndsålder på 29 år. Förbanden som jämfördes var 1, 2 och 3m motsvarande 10 000, 2500 och 1111 stammar per hektar. På träden mättes diameter, höjd, krongräns, kvistdiameter, antal kvistar per grenvarv och skador och volym beräknades på stam- och beståndsnivå utifrån dessa data.
Resultaten visar att överlevnaden var lägst i 1m-förbandet där stora avgångar till följd av snöbrott året innan inmätningen bidrog till den höga mortaliteten. 2m- och 3m-förbandet skilde sig inte signifikant åt i överlevnad. Brösthöjdsdiametern ökade med glesare förband och var signifikant skild mellan samtliga förband. Höjden skilde sig inte mellan förbanden medan krongränsen var signifikant högst i det tätaste och lägst i det glesaste. Medelstammens volym ökade med glesare förband och var signifikant skilt mellan alla förband. Volymen av levande träd per hektar var däremot lägst i det glesaste förbandet men gick inte att skilja mellan de två tätaste förbanden. Volymen av döda träd per hektar var högst i det tätaste förbandet men gick inte att skilja mellan de andra två. Totalproduktionen ökade med tätare förband och var signifikant skilt mellan samtliga förband. Grövsta kvistdiameter fanns i 3m-förbandet och den lägsta i 1m-förbandet medan antal kvistar per grenvarv inte skilde sig mellan förbanden. Frekvensen av klykskador var högst i 3m-förbandet och lägst i 1m-förbandet och signifikant skilda åt medan 2m-förbandet inte skilde sig signifikant från något av dem. För vind- och snöskador var frekvensen signifikant högst i 1m-förbandet medan de två glesare förbanden inte skilde sig signifikant från varandra. För övriga skadekategorier fanns inga signifikanta skillnader.
Ur ekonomisk synvinkel innebär tätare förband högre etablerings- och avverkningskostnader och risk för lägre virkesvärde med klenare dimensioner. Tätare förband har dock en högre produktion och sammantaget utifrån resultaten i denna studie framstår 2m-förbandet som en bra kompromiss med en relativt hög produktion men med lägre risker än i det tätaste förbandet.

The aim of this study was to examine how different planting spacings affect volume production, survival rates, damages and wood quality in lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia). The study is based on data from a spacing trial established in 1989 in Västerbotten, Sweden, with data from measurements conducted in 2018 at a stand age of 29 years. The spacings in the trial were 1, 2 and 3 m corresponding to 10 000, 2500 and 1111 stems per hectare. Tree measurements included diameter, height, crown height, branch diameter, number of branches per whorl and damages and then stem and stand volumes were calculated based on the recorded data.
The results show that survival was lowest in the 1 m spacing where big losses caused by snow breakage during the winter preceding the measurement contributed to the high mortality. The 2 m and 3 m spacings did not differ significantly in survival. Mean diameter at breast height increased with wider spacing and differed significantly between all spacings. Tree height did not differ among treatments, whereas the crown base was significantly higher in the densest spacing and lowest in the widest. Mean stem volume increased with wider spacing and was significantly different between all spacings. The volume of living trees per hectare was lowest in the widest spacing but did not differ between the two denser ones. The volume of dead trees per hectare was highest in the densest spacing but did not differ between the other two. Total production increased with denser spacing and differed significantly among all spacings. The largest branch diameters were found in the 3 m spacing and the smallest in the 1 m spacing, while the number of branches per whorl did not differ significantly. The frequency of forked stems was highest in the 3 m spacing and lowest in the 1 m spacing, and these differed significantly, while neither was significantly different from the 2 m spacing. Wind and snow damage were most frequent in the 1 m spacing and significantly higher than in the two wider spacings that did not differ significantly from each other. No significant differences were found for other damage categories.
From an economic standpoint denser spacings come with higher costs both at establishment as well as harvesting and a risk of lower timber value with thinner stems. Denser spacings however also have a higher volume production so in conclusion based on the results from this study the 2 m spacing seems like a good compromise with relatively high production but with lower risks than in the densest spacing.