Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna studie utförs en inventering med hjälp av metoder för biotopkartering samt efterföljande deskriptiv analys av Krabobäcken i Skinnskattebergs kommun. Syftet med studien är främst att skapa ett gediget underlag för bäckens och omgivningens framtida restaureringsåtgärder. Trots ett ökat fokus på restaurering av vattendrag i Sverige har följderna av rensningarna till förmån för flottningsleder och modernt skogsbruk lett till en minskad ekologisk funktion i vattendragen. Det har även lett till en homogenisering av livsmiljöer och generellt försämrade förutsättningar för den biologiska mångfalden att frodas.

Den inventerade sträckan på 942 meter längs Krabobäcken delades upp i 32 provsträckor med tillhörande provytor i kantzonerna, det vill säga bäckens omgivning. Åtskilliga parametrar dokumenterades systematiskt för att få en så korrekt bild av bäckens tillstånd som möjligt. Bland annat visar resultaten att kvantiteten död ved i bäcken i genomsnitt uppgår till 28 bitar död per 100 meter, vilket ses som gynnsamt för att bidra med skydd och lämpliga habitat för en mängd olika arter, exempelvis öring. Vissa sträckor hade däremot en brist på död ved, i synnerhet där vattenhastigheten var som högst. Sten och grus är de dominerande bottensubstraten i bäcken, vilket gynnar lekbottnar för öring. Bäckens omgivning, kantzonerna, uppvisar en stor variation i bredd, ålder och trädslagsblandning. Ett stort antal ytor domineras av ung granskog om 50 år och har generellt en låg strukturell variation och det råder i allmänhet brist på lövträd.

Sammantaget visar analysen av Krabobäckens tillstånd att framtida restaureringsåtgärder bör fokusera på att skapa och tillföra död ved, att bredda och diversifiera kantzonerna, restaurera lekbottnar och använda redan upplagd sten efter rensning av bäcken för att skapa mikrohabitat och påverka vattenflödet. Tanken är att åtgärdsplanen slutligen ska anpassas efter bäckens lokala förutsättningar och eftersträva att likna så naturliga störningar som möjligt för att på sikt gynna den biologiska mångfalden.

In this study, an inventory was conducted using methods from the so called habitat mapping. The inventory was furthermore followed by a descriptive analysis of the stream Krabobäcken in Skinnskatteberg Municipality. The primary aim of the study is to provide a solid foundation for future restoration measures of Krabobäcken and its surroundings. Despite the increased attention to the restoration of streams in Sweden, the consequences of clearing streams for the benefit of log driving routes and modern forestry have led to a reduction in the ecological function of these streams. Additionally, this has also resulted in the homogenization of habitats and generally poorer conditions for biodiversity to thrive.

The surveyed section of 942 meters along Krabobäcken was divided into 32 sampling sections in the stream and 64 sampling points in the riparian zones, i.e., the surroundings of the stream. Numerous parameters were systematically documented to obtain as accurate a picture as possible of the stream’s current condition. Among other things, the result show that the quantity of dead wood in the stream reached in average 28 pieces per 100 meters, which is considered favorable for providing shelter and suitable habitats for a variety of species, such as the brown trout. However, certain sections were lacking in dead wood, particularly where the water flow rate was the highest. Stone and gravel are the dominant bottom substrates in the stream, which benefits spawning grounds for trout. The riparian zones display a great variation in width, age and composition in tree species. Many areas are dominated by young spruce forest around 50 years old and generally exhibit low structural variation, with a general lack of deciduous trees.

Overall, the analysis of Krabobäcken’s condition indicates that future restoration efforts should focus on creating and adding dead wood, widening and diversifying the riparian zones, restoring spawning grounds, and using stones already available after previous clearing of the stream to create microhabitats and influence water flow. The intention is for the action plan to ultimately be adapted to the local conditions of the streams and strive to mimic natural disturbances as much as possible in order to promote biodiversity and ecological function in the long term.