Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsalas nejder bär på ett stort botaniskt arv från tiden då Carl von Linné studerade trakterna. Dokumentation av botanikprofessorn visar på en stor artrikedom i den Uppländska 1700-talsfloran i flertalet olika biotoper, bland annat lundar. Tiden som gått sedan dess har präglat det tidigare småbrutna landskapet genom rationalisering av jordbruksmarker och expansion av samhällen vilket har lett till spatial fragmentering av naturmiljöer. Den rika mångfalden av kärlväxter har påverkats men frågan är i vilken omfattning denna påverkan skett. Syftet med denna studie var att genom fältstudier i två utpekade lundar undersöka om och hur den linneanska floran har förändrats. Har lundfloran bevarats eller gått förlorad och vilka faktorer kan förklara florans aktuella bevarandestatus? Fältstudien utfördes genom översiktlig inventering av träd- och buskskikt och observationer av generella karaktärsdrag. Vidare utfördes en grundlig inventering av kärlväxter i fältskiktet. Datainsamling utfördes vid två lundmarker belägna längs Linnéstigen Gottsundavandringen, västra Uppsala. Resultaten visade på ett framgångsrikt bevarande av lundfloran då 80% respektive 66 % av de arter Linné uppmärksammade på de två lokalerna växte där än idag. Likaså hade områdenas generella karaktärsdrag bevarats och de utmärkte sig som typiska lundmiljöer. Slutsatser som följt är att lundflorans bevarande är bunden till god ekologisk konnektivitet och temporal kontinuitet. Även skötselåtgärder av rätt form och omfattning är av stor betydelse. Historiken från de studerade områdena med dess artrika lundflora tyder på att riktade naturvårdsåtgärder kan vara avgörande vid bevarandet av en mångfald av kärlväxter.

The city of Uppsala and its surroundings carries a large botanical heritage from the era when Carl Linnaeus studied the region. Documentation by the botany professor shows that the flora of the 18th century in Uppland consisted of an impressive species richness in several biotopes, among them groves of deciduous trees (lund in Swedish). During the time that has passed since then, the landscape has changed due to rationalization of agricultural lands and expansion of cities, which has led to spatial fragmentation of natural environments. The great diversity of vascular plants has likely been affected by these changes, but the question is to what extent this impact has occurred. The purpose of this study was to investigate whether and how the Linnaean flora has changed in two designated groves. Has the grove flora been preserved or lost, and what factors can explain the current conservation status of the flora? A field study was carried out through a general inventory of tree and shrub layers and observations of general characteristics. Furthermore, a thorough inventory of vascular plants in the field layer was carried out. The data collection was performed at two groves of deciduous trees located along the Linnaeus trail Gottsundavandringen, in Western Uppsala. The results indicated a successful conservation of the grove flora in the respective areas, as 80% and 66% of the species Linnaeus noted on the premises were still growing there today. Likewise, the general characteristics of the areas have been preserved, and they distinguished themselves as typical grove environments. Conclusions are that conservation of the flora in forests such as the studied groves, is tied to well-developed ecological connectivity and temporal continuity. Furthermore, appropriate management measures of the right extent are of great importance. The history of the studied areas with their rich flora suggests that targeted conservation measures can be crucial for the conservation of vascular plant diversity.