Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka hur så kallade lock-in-effekter påverkar ekologiska
lantbrukares beslut att implementera nya så-metoder, med särskilt fokus på radavstånd och
utsädesmängd. Studien utgår från resultaten i Hansson och Svenssons (2024) försök, som
visade att tätare radavstånd och ökad utsädesmängd kan leda till ökad avkastning i ekologisk
odling. Trots detta ses en låg grad av implementering, vilket väcker frågor kring de hinder
som lantbrukare upplever.
Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp som lock-in-effekter, path dependency,
diffusion of innovations och prospect theory. För att få en mångfacetterad bild användes en
blandad metodansats med både enkätundersökning och djupintervjuer. Under studien
samlades det in totalt 58 enkätsvar och 5st intervjuer genomfördes. Resultaten visar att
tidigare investeringar, ekonomisk osäkerhet, bristande tillgång till ekologiskt anpassad
rådgivning samt praktiska hinder såsom maskinanpassning och jordförhållanden påverkar
viljan att byta till nya metoder.
Enkätsvaren visar att många lantbrukare är intresserade av forskning, men tveksamma till att
prova nya metoder om det saknas tydliga ekonomiska incitament och praktiska bevis från
andra lantbrukare. Intervjuerna fördjupade bilden och visade att personlig erfarenhet, teknisk
kompetens och sociala nätverk spelar en avgörande roll i beslutsfattandet. Trots att flera
lantbrukare är optimistiska och nyfikna på nya metoder finns en tydlig försiktighet, särskilt
vid större investeringar.
Slutsatsen är att implementeringen av nya så-metoder i ekologiskt jordbruk försvåras av både
strukturella och psykologiska lock-in-effekter. För att öka teknikimplementeringen krävs
förbättrad rådgivning anpassad till ekologisk produktion, bättre spridning av fältförsökens
resultat, samt stöd för att minska den ekonomiska risken vid teknikskifte.

The aim of this study is to examine how lock-in effects influence organic farmers’ decisions
to adopt new sowing methods, particularly regarding row spacing and seeding rates. The
study builds on the findings of Hansson and Svensson (2024), whose trials demonstrated that
narrower row spacing and increased seeding density can lead to higher yields in organic
farming. Despite these positive results, adoption remains low, prompting an investigation into
the barriers perceived by farmers.
The theoretical framework draws on concepts such as lock-in effects, path dependency,
diffusion of innovations, and prospect theory. A mixed-methods approach was employed,
combining a survey with in-depth interviews to gain a multifaceted understanding of the
decision-making process. A total of 58 survey responses were collected, and 5 interviews
were conducted during the study. The findings reveal that previous investments, economic
uncertainty, limited access to organic-specific advisory services, and practical constraints like
machinery compatibility and soil conditions all impact the willingness to adopt new methods.
Survey responses show that while many farmers express interest in research, they are hesitant
to try new methods without clear economic incentives or proven results from peers. The
interviews further highlight the importance of personal experience, technical competence, and
social networks in shaping decision-making. Although several farmers display optimism and
curiosity, a general caution prevails especially when large investments are involved.
The study concludes that the adoption of new sowing methods in organic farming is hindered
by both structural and psychological lock-in effects. To promote technological
implementation, better advisory services tailored to organic farming, wider dissemination of
field trial results, and support to reduce financial risks are necessary.