Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Blomsterlupinen är en invasiv främmande art som trivs i vägkanter men detta habitat är även viktigt för många inhemska växter och vilda pollinatörer. Blomsterlupinens effekt som en invasiv art är relativt välstuderad under dess blomningsperiod (juni-juli) där den reducerar artrikedom och diversitet i växtsamhällen längs vägkanter. Men det finns ett kunskapsglapp gällande dess effekt tidigare på året under våren. Denna studie syftar därför till att undersöka ifall blomsterlupinen har någon effekt på den tidiga vårfloran och därmed någon påverkan på pollinatörer. Detta undersöktes genom en inventering där tio lokaler valdes ut längs med bilvägar inom Örebro län varav fem med blomsterlupiner och fem utan. Inventeringarna genomfördes längs en sex meter lång sträcka på varje lokal där täckningsgrad av lupiner, artdiversitet och individantal för vårblommor och andra identifierade kärlväxter dokumenterades. Täckningsgraden för lupiner uppskattades både visuellt och genom beräkningar. För att analysera data beräknades bland annat medelvärden för art- och individantal samt diversitetsindex. Vidare analyserades resultatet i programmet R. Totalt identifierades 11 arter, varav 6 definierades som vårblommor. Lupinfria lokaler hyste samtliga sex vårblommor medan lupinlokalerna endast hade tre. Resultaten indikerade att lupinlokaler hade en genomsnittligt lägre artrikedom. För vårblommor uppgick det genomsnittliga antalet arter per lokal till 2,0 i lupinlokaler och 2,8 i lupinfria lokaler. När samtliga arter inkluderades uppgick motsvarande värden till 3,8 respektive 5,0. Dessa skillnader var dock inte statistiskt signifikanta enligt ett dubbelsidigt t-test (p> 0,05). Även Shannon-index fick ett ej signifikant resultat vid en jämförelse av lokaltyperna. Ett punktdiagram över blomsterlupinens täckningsgrad och växtsamhällenas mångfald visade ett svagt negativt samband. Förklaringsgraden (R²) var 13,18 % för artantalet och 13,97 % för individantalet. Däremot observerades ett starkt positivt samband mellan antalet arter av vårblommor och hur lång tid blomsterlupinen varit etablerad på platsen (R² = 0,9237). Även individantalet av vårblommor visade ett måttligt positivt samband med en kortare etableringstid (R² = 0,594). Av dessa var det dock endast sambandet mellan artantal och etableringstid som var statistiskt signifikant. Den ekologiska variationen mellan lokalerna och det begränsade antalet undersökta platser kan dock ha dämpat effekterna av blomsterlupinen. För att bättre förstå hur blomsterlupinen påverkar den tidiga vårfloran och pollinatörer krävs därför ytterligare studier med fler och mer ekologiskt homogena lokaler.

The garden lupine is an invasive alien species that thrive in road verges, but this habitat is also important for many native plants and wild pollinators. The effect of the lupine as an invasive species is relatively well-studied during its flowering period (June-July), where it reduces species richness and diversity in plant communities along road verges. However, there is a knowledge gap regarding its effect earlier in the year, during the spring. Therefore, this study aims to investigate whether the garden lupine has any impact on the early spring flora and, consequently, on pollinators. This was examined through a survey of ten sites along roads in Orebro County, five with lupines and five without. The surveys were conducted along a six-meter stretch at each site, documenting the cover of lupines, species diversity, and the number of spring flowers and other identified vascular plants. Lupine cover was estimated both visually and through calculations. To analyse the data, means for species and individual counts, as well as a diversity index, were
calculated. Further analysis was carried out using the software R. A total of eleven species were identified, of which six were defined as spring flowers. All six species of spring flowers were found at the lupin-free sites, whereas only three were recorded at the lupin sites. The results indicated that the lupin sites had a lower species richness, on average. For spring flowers, the average number of species per site was 2.0 at lupin sites and 2.8 at lupin-free sites. When all species were included, the corresponding values were 3.8 and 5.0, respectively. However, these differences were not statistically significant according to a two-tailed t-test (p > 0.05). The Shannon index also showed a non-significant result when comparing site types. A scatter plot of lupine cover and plant community diversity showed a weak negative correlation. The coefficient of determination (R²) was 13.18% for number of species and 13.97% for number of individuals.
In contrast, a strong positive correlation was observed between the number of spring flower species and shorter lupin establishment time (R² = 0.9237). The number of spring flower individuals also showed a moderately positive correlation with shorter establishment time (R² = 0.594). Out of these values were however only the correlation between the number of species and establishment time statistically significant. The ecological variation among sites and the low number of examined sites may have attenuated potential effects from the lupine. To better understand the influence of the garden lupin on early spring flora and pollinators, further studies involving additional and more homogeneous sites are needed.